Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
I läroverksfrågan.
att längre fullfölja, och att ej mindre ur den senare än ur
den förra synpunkten en reduktion af våra allmänna läroverk
är af nöden. Och att en sådan reduktion måste afse ej
blott läroverkens, utan äfven därinom befintliga klassers
antal, är en sak, som synes varda allt mera gifven, och för
hvilken vi skola bjuda skäl. Ett af dessa skäl hafva vi
redan antydt, nämligen nödvändigheten af att på detta sätt
förebygga det "litterära proletariatet". Blifva icke
läroverken så till antal som klasser reducerade, så varder det i
längden alldeles omöjligt att på ett anständigt sätt aflöna
lärarne, så att de å ena sidan må kunna fullgöra sitt vigtiga
och ansvarsfulla värf i någorlunda frihet från tryckande
näringsomsorger, hvilka ovilkorligen äro till stort hinder för
arbetets framgång, och å den andra blifva i någon mån
ersatta för dyrheten af deras kurs. Om vi än icke kunna
medgifva — hvad som ej längesedan vid ett föredrag i
hufvudstaden yttrades — att tjänstemannen, för att förrätta och
amortera de summor, som hans uppfostran ådragit honom
vid 30 års ålder, behöfver ett årligt öfverskott (utöfver
lönen) af 3,281 kronor, så qvarstår likväl onekligen för rätt
mången det oafvisliga behofvet af ett öfverskott, som vi,
med en mängd kända fakta för ögonen, skulle vilja anslå
till 2,000 kronor. Det är emellertid en vansklig sak att i
bestämda siffror söka uttrycka ett behof, som dock för olika
individer måste gestalta sig högst olika. Hvad som är visst,
det är, att behofvet af en löneförbättring synes vara
oafvis-ligt, men lika säkert är, att detta behof ej kan ens
tillnärmelsevis fyllas, så länge lärareantalet — beroende af
läroverkens mängd — står vid samma höga siffra som nu. Det
kan därföre icke häller förnekas, att de utaf folkets
representanter hade i princip rätt, hvilka, när en löneförbättring
vid 1882 års riksdag för lärarne ifrågasattes, ville sätta
lönereglering i samband med läroverkens omorganisation, om också
en känsla af billighet bevekt flertalet att delvis redan då,
ehuru blott på extra stat, bevilja den ifrågasatta
löneförbättringen. Man torde få förutsätta, att lärarne fortfarande
få vara i åtnjutande af denna så ytterst väl behöfliga
tillökning i sina vilkor, till dess någon kommande riksdag
lyckats genomdrifva den läroverkens omorganisation, som med
så mycket skäl påpekats, och för hvilkens beredande en
särskild komité, såsom bekant, är i verksamhet. I hvad
riktning dess arbeten gå, vet man visserligen ännu icke med
någon säkerhet, och vi måste lämna därhän, om vissa
statistiska uppgifter, som infordrats, kunna synnerligen bidraga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
