- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugonde årgången. 1884 /
160

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

I läroverksfrågan.

ha blifvit synnerligen profvade i skolans tjänst eller, om de
blifvit det, utan att hafva i någon högre grad ådagalagt
just de egenskaper, som göra en dugande pedagog. Vi
nämde "numrerade platser" vid läroverken. Där finnas
således äfven dylika? — Då vår gamla gymnasii-institution
gick sönder — och det kanske mera genom yttre våld än
inre svaghet — för att småningom sammansmälta till ett
helt med "trivialskolan" och så bilda hvad som först
kallades elementarläroverk och därefter, med ett kanske ej
lyckligare valdt namn, "högre allmänna läroverk", ökades
antalet lektorer så, att de skulle finnas ej blott vid
stiftstädernas läroverk, där de från gammalt utgjort
domkapitels-ledamöter, utan vid alla de skolor, som nu utvecklades till
fullständiga. I stället för den forna befattningen af "collega
scholæ" infördes adjunktsbefattningarna, som redan i det
högeligen olyckligt valda namnet angifva innehafvarnes
osjälf-ständiga och underordnade ställning, en ställning, som
ingalunda motiverades däraf, att af dem fordrades mindre
"lärdom" eller lindrigare tjänstgöring, ty ända till dess nya
kandidatexamen infördes — en inrättning, hvars nytta måste
starkt ifrågasättas — voro förutsättningarna i fråga om
akademiska examina för de olika lärarekategorierna ej
väsentligen olika. Skilnaden låg endast däruti, att lektorerne
skulle hafva disputerat "pro gradu", ett vilkor, som dock
var uppfyldt äfven af de allra fleste adjunkterna, och för
öfrigt, såsom bekant är, länge var blott en formalitet.
Härtill kom sedan för lektorer ett särskildt disputationsprof,
jämväl detta i högre eller mindre grad en formalitet, som
emellertid kunde ådagalägga själfständiga vetenskapliga
studier, mången gång gjorde och gör det, men som ofta var
och (bevisligen) in i senare tider fortfarit att vara ett mer
eller mindre oförsynt plagiat, hvars natur såsom sådant icke
alltid kunnat ådagaläggas förr än utöfvaren redan blifvit
lagligen befordrad. Skilnaden mellan de sålunda vid ett och
samma allt igenom likartade läroverk tillskapade två
tjänsterna, som ej hade sin grund uti någon läroverkets egen
beskaffenhet, låg väsentligen uti större lön och lindrigare
tjänstgöring för lektorerne, mindre lön och strängare
tjänstgöring för adjunkterne. Ett sådant förhållande liar ej
kunnat vara annat än menligt för den svenska lärarekåren.
Först och främst har det, om vi ej äro alltför illa
underrättade, förhindrat den fastare kamratliga sammanslutningen
och utvecklingen af den esprit de corps, som är önsklig och
nödvändig inom hvarje för ett och samma mål arbetande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1884/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free