Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163 I läroverksfrågan.
ver också endast ha varit närvarande vid proflektioner på
något af folkskoleföreningarnas kretsmöten för att, vid
jämförelse med en examen vid något allmänt läroverk, finna, hvar
lif-aktigheten och intresset äro störst hos lärjungar. Och vill
man ha bevis på klena resultat af undervisning, må man då
besinna, med hvilket kunskapsförråd de vid läroverken såsom
"mogne" förklarade ynglingarne komma till universitetet eller
ut i det praktiska lifvet! Dock, vi skola ej tala om
kunskapsförrådet, ty det kan faktiskt vara ringa nog, under det
dock förmågan att på egen hand inhämta mera borde vara
hos de "mogne" något så när utvecklad. Att den ej så är,
bevisas däraf, att de efter ankomsten till universitet oftast
måste fortsätta med den osjälfständiga lexläsningen — "taga
kollegier" som det heter — och i allmänhet icke kunna här
förutan följa en akademisk föreläsning eller bereda sig för
en examen. Ett sådant resultat måste naturligtvis skrifvas
på elementarundervisningens räkning, men har för visso icke
sin tillräckliga förklaring uti skolans bristfälliga organisation,
utan hänvisar i stället på det faktum, som af en
framstående pedagog uttryckts i de orden: skolan är läraren.
Alltså: därmed måste reformen börja, att den blifvande läraren
sättes i tillfälle att vid härför särskildt upprättadt och
afsedt institut förvärfva yrkesduglighet och framför allt att
pröfva sig själf, huruvida han verkligen passar för yrket.
Att ett sådant pedagogiskt institut rätteligen borde sättas i
samband med högskolorna, säger sig själft, måhända
lämpligast i uteslutande samband med Stockholms högskola, på
det att måttstocken måtte för alla blifva den samme,
likasom det ock är själfklart, att därstädes en gång
genomgången lärarepröfning kunde och borde medföra kompetens
till hvarje läraretjänst vid de allmänna läroverken,
hvarigenom äfven oefterrättligheten i det nuvarande
befordrings-systemet undanröjdes. Man kan väl icke gärna tänka sig
en mera opraktisk anordning än den, att för hvarje
läraretjänst, som nu sökes inom olika stift, skall förnyadt
undervisningsprof för hvarje gång afläggas inför resp. domkapitel,
hvilka sedan hafva att bedöma den sökandes duglighet efter
profvets utgång och de akademiska betygen samt att
tillsätta tjänsten. Härigenom kan det inträffa, att en för
tjänsten mindre lämplig person med skenbart större meriter
vinner företrädet framför den i pedagogiskt afseende mera
förtjänte, hvarjämte de sökande få vidkännas oskäligt dryga
kostnader för resor i och för profs afläggande, reskostnader,
hvilka numera bruka ersättas folkskolans lärare, men som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
