Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237’ Staten och undervisningsverket.
kontor. Därför projekterade 1828 års skolkomité äfven
handelsskolor och ofvannämde Wallmark tänkte sig de
nödtorftiga kunskaperna kunna lämnas i de tekniska skolorna. Som
offentliga anstalter hafva de dock icke kommit till stånd; som
privatanstalter blomstra de här och där i de större
handelsstäderna, där behofvet gjort dem nödiga.
Allt detta för ynglingarnes utbildning dèls till deras
respektive värf inom statslifvet, dels för att dana deras
tan-keverld rikare.
Yi skola äfven kasta en flyktig blick på anstalterna
för qvinnobildning. Den är påtagligen icke utan sin stora
vigt. De unga qvinnorna blifva med tiden medborgarinnor
och erhålla såsom sådana ett inflytande, som icke bör
underskattas; de varda ock uppfostrarinnor och i denna egenskap
af eminentaste betydelse för den spirande generationens
friska och kraftiga växt. Såsom af ålder skett, är deras
uppfostran, så fort den öfverstiger folkskolemåttet, uteslutande
privatsak; det lilla understöd, statskassan meddelar, kan
gärna förbises. Dock hafva visst icke ansatser uraktlåtits att
få äfven den offentliggjord. Broocman önskade
statsanstalter för sagda ändamål, men äskade likvisst skälig ersättning
af föräldrarne. Vid den för elementarläroverket så vigtiga
1847—48 års riksdag förelåg en enskild motion, som gick
ut på att staten skulle upprätta sex läroverk för flickor och
lämna lärarinnelön mot det att städerna anskaffade lokal,
och en regeringsproposition om inrättande af en normalskola
för mönstergill qvinnouppfostran till ett föredöme åt
privatskolor och för lärarinnebildning. Det senare förslaget fick
vänta tretton år på riksdagens erkännande och stadfästelse;
det förra har tills dato legat och måhända legat till sig.
Ännu har icke representationen ansett nödigt att af
offentliga medel ombesörja medelklassens döttrars boksynthet
såsom den gjort med sönernas.
Resultatet af framförstående utveckling skulle således
synas kunna framställas ungefär på följande sätt:
För prestbildningen uppehölls skolväsendet vid
reformationen, och stegrade bildningsbehof gjorde en utvidgning
nödvändig genom domskola till gymnasium. Lärjungarne
voro i allmänhet fattige bondsöner, behöfde och fingo hjälp.
För yrkesbehof funnos skrifvareskolor, uppehållna af
föräldrar och kommun. Af hufvudsakligen presterliga skäl fick
landet ett enhetligt skolsystem, bägge de förra
sammanslo-gos och underhöllos till största delen af tionde. Detta är
första skedet. Allmogens barn minskas på skolbänkarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
