Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Tankar rörande religionsundervisningen.
forskningsifver. Andas lärarens undervisning ett brinnande
intresse för saken, så ryckas lärjungarne ovilkorligt med.
Vi hafva redan nu, vid talet om första klassens
läromaterial, antydt de ledande grundsatser, hvilka vi anse i
allmänhet böra följas vid den bibliskt-historiska och
kateke-tiska undervisningen.
I andra klassen skall läsas Nya testamentets bibliska
historia, hvarjämte fortsattes med katekesen. Vi vilja först
yttra oss om bibelläsningen. Enligt samma metod, som
antyddes vid talet om första klassens kurs läsa vi i andra
klassen grunddragen af Jesu lefnad, hufvudsakligen enligt
Lucas och följande de omnämda anteckningarna.
Lärjungarne få dels berätta, dels utfrågas innehållet, särskildt för
att i minnet fästa hufvuddragen af det genomgångna. På
detta sätt fortgås hela första terminen samt större delen af
den andra, i det att åt detta bibelstudium egnas tvänne af de
åt ämnet anslagna trenne timmarne. Mot slutet af
vårterminen afbrytes evangeliiläsningen, om den ej kunnat
fullbordas, och nu repeteras i kortfattad öfversigt det allra
väsentligaste af hvad vi dittills hunnit i klassen genomgå; dock
icke så, att någon kursiv bibelläsning får ifrågakomma, utan
böra lärjungarne med stöd af anteckningarna och läroboken
i biblisk historia i korthet redogöra för hvad de läst.
Därefter läses enligt läroboken det motsvarande af hvad vi ej
hunnit genomgå enligt anteckningarna.
Beträffande katekesen, genomgå vi ganska grundligt
andrå hufvudstyckets tvänne första artiklar. Angående den
tredje artikeln hysa vi för vår del stora betänkligheter. Vi
anse, att af rent pedagogiska skäl härvidlag ett mycket
omsorgsfullt urval bör ega rum. Det är här fråga om att
analysera ett inre lifsarbete. Vi bestrida icke att en dylik
analys kan, under vissa förutsättningar, ega ett berättigande ur
den teologiska vetenskapens synpunkt. En tänkande
människa, hvilken blifvit förd till ett inre föreningslif med Gud
i Jesus Kristus, kan väl knappast underlåta att för sig söka
utreda arten af detta lif och lagarne för dess uppkomst och
tillväxt. Men att barnet, som ju förvisso äfven kan lefva
sitt lif i Gud skulle vara mäktigt af en dylik abstraherande
verksamhet, en tänkande utredning af det egna andelifvet,
det måste vi förnuftigtvis på det bestämdaste bestrida. Det
måste således ovilkorligen ligga någonting för barnet djupt
onaturligt i att införas i försöken till en dylik utredning.
Hvad det i sammanhang därmed får inlära, han icke blifva
annat, än en obegriplig utanlexa. Men — märkom det! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
