Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Samlaren.
made dokument gifver hr Klemming dock i förevarande uppsats
starka skäl för att man måste betydligt jämka på Spegels
egenskap af författare och insätta Lucidor som den egentlige
upp-hofsmannen till "Guds Verk och Hvila", för så vidt dess svenska
gestalt afses. Att Lucidor, som ju för öfrigt är känd såsom
författare af andliga skaldestycken och i rikt mått delade samtida
skriftställares kännedom om främmande vitterhet, sannolikt kan
anses som författare af ifrågavarande religiösa epos, uppvisar hr
Klemming med öfvertygande fakta. Spegel kan dock ej
frånkännas all delaktighet häri, utan måste han anses hafva
omarbetat och (anonymt) utgifvit Lucidors handskrift.
D.r Isak Fehr har bidragit med en om vidsträckt
beläsenhet vitnande uppsats "Fabeln om Kärleken och Dårskapen i den
svenska literaturen och något om dess utländska förebilder",
hvilken säkerligen skall med nöje läsas af alla dem, som beundra
fru Lenngrens qvicka dikt. — Af häftets öfriga innehåll påpeka
vi det af S—e gjorda intressanta meddelandet om ett "Mysterium
Kesurrectionis", uppfördt i Sverige något af 1500-talets första år,
samt Warburgs "Litteraturhistoriska anteckningar", i hvilka han
bland annat uppvisar (hvad han för öfrigt i den såväl i
vetenskapligt som pedagogiskt afseende högst förtjänstfulla andra
upplagan af sin litteraturhistoriska handbok omnämner) att
författarskapet till vår älsta roman "Adalrik och Göthilda"
rättvisligen måste delas mellan Mörck och Anders Törngren.
Årgångens andra häfte innehåller bland annat bref från
Leopold till Armfelt samt en betydligare samling sådana från
Samuel Ödmann till Wallmark, allt utgifvet af E. Tegnér, men
gör i sin helhet ett något svagt intryck. Tyngdpunkten faller
utan all fråga på häftets bilagor, hvilka torde få anses för de
bästa, som sällskapets arbetsutskott hittills låtit medfölja
tidskriften. G. Benzelstjernas Censorsjournal, utgifven af L. Bygdén
och E. Lewenhaupt, I 1737—1740, skall säkerligen såsom den
nu föreligger i tryck, blifva välkommen för hvar och en som
önskar sysselsätta sig med Frihetstidens litteratur på ett eller
annat område under dessa år. Censorsjournalen ger naturligtvis
en nära nog fullständig tablå öfver dessa års litteratur och
erbjuder därjämte en högst intressant inblick i den tidens
pressförhållanden genom de anmärkningar censorn bifogat sin
underskrift eller de skäl ban förklarat sig hafva att neka densamma.
Med utgifvandet af Harald Oluffsons Visbok (i handskrift
i Kungl. Bibi.) hafva docenterna A. Noreen och H. Schück
begynt ett företag, som af hvarje vän till vår äldre litteratur och
vårt äldre språk måste hälsas med glädje. Mycket återstår ännu
att göra, innan man kan tala om en någorlunda fullständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
