Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
Rektorsmötet 1884.
maturitetsexamen, äfven om han underkänts i den franska; nu
åter berodde det på lärarnes omröstning i hvarje särskildt fall,
huruvida sådan lärjunge skulle admitteras till muntlig examen.
Hrr censorer brukade äfven numera lämna lärjungar, tillhörande
denna linie, skriftliga uppgifter, hvadan sålunda det skriftliga
profvet qvarstodo, ehuru öfverflyttadt till den muntliga examen,
hvarjämte förefunnes den väsentliga skilnaden, att under det att
förut lärjungen fick i lugn och ro öfvertänka den uppgift ban
själf valt bland flera gifna sådana, han nu utan val och måhända
uttröttad af föregående examen hade att genast taga i tu med
det honom förelagda problemet. Önskvärdt vore därföre, att den
matematiska skrifningen återinfördes.
På reala linien åter vore matematikens ställning i själfva
verket, enligt en talares mening, starkare än man rimligtvis kunde
begära. Det fordrades nämligen af alla realister godkändt
vitsord i den svåra matematiska skrifningen. En lärjunge, underkänd
i detta prof, kunde dock ega så stora insigter i de språkliga
ämnena, att ban af lärarne med skäl ansåges värd att admitteras
till den muntliga examen.
Om fysikens studium på latinlinien hyste en talare den
åsigten, att det under nuvarande förhållanden ej kunde annat än
lämna ett mindre godt resultat. Bättre än att gifva lärjungarne
en flygtig insigt i detta ämne vore det enligt hans mening att
åt naturalhistorien anslå den åt fysiken knapphändigt tillmätta
tiden. Mot detta förslag uppträdde dock andra talare, som
fram-höllo, att åtminstone så mycket vunnes genom undervisningen i
sistnämda läroämne, att en mängd vigtiga naturföreteelser blefve
för lärjungarne förklarade.
I fråga om naturalhistorien ansågo flere det ingalunda vara
lämpligt att i de lägre klasserna meddela grunderna för så många
af dess grenar, som nu enligt skolstadgans föreskrifter skedde.
Bättre vore att koncentrera undervisningen på botanik och zoologi,
af hvilka grenar ungdomen vore mest introsserad. Huruvida
undervisningen i naturalhistoria borde afslutas på latinlinien i
öfre sjätte klassen eller fortsättas till skoltidens slut, var ett
spörsmål, hvarom någon meningsskiljaktighet rådde.
Beträffande historien och geografien uttalade åtskilliga
talare den åsigten, att skolynglingarnes kunskaper i dessa ämnen
vore synnerligen otillfredsställande, ett förhållande, som lade
hinder i vägen för undervisningen i andra ämnen, såsom i
modersmålet och latin. Skulden till denna svaghet i insigten ansågs
ligga hos undervisningsplanen, som på flera stadior afbrytes.
Följden häraf har blifvit, att man i fjärde och femte klasserna
måste läsa hela verldshistorien, men detta kunde endast ske på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
