Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rektor smötet 1884. 345
de båda i sjunde sinsemellan. Att sammanföra öfre sjätte med
nedre sjunde ansågs icke vara att tillråda. En sammanslagning
af nu angifna slag medförde minsta olägenheten inom sjätte
klassen i modersmålet (2 t.), tyska (2 t.) och engelska (3 t.); i
kristendom, historia, geografi, fysik och delvis matematik läte den
äfven delvis genomföra sig, om olika delar af kursen lästes under
två på hvarandra följande år. Vore afdelningarna så små, att
man kunde undervisa på två lexlag, kunde tydligen gemensam
undervisning anordnas i alla ämnen. Inom sjunde realklassen
ansågs sammanslagning företrädesvis kunna ske i modersmålet
(2 t.), engelska (3 t.), franska (5 t.), kristendom (2 t.), historia
(3 t.) samt delvis i matematik och naturvetenskaperna, och gälde
härvid samma anmärkningar, som anförts beträffande sjätte
klassen. I engelska hade på ett och annat ställe icke utan
framgång försökts att sammanslå fjärde klassens realafdelning med
nedre sjätte klassens latinafdelning B samt femte realklassen med
öfre sjätte klassens latinafdelning. Lärjungarnes olikhet i ålder
och utveckling gjorde dock dessa sammanslagningar icke i
allmänhet tillrådliga. All sammanslagning betraktades emellertid
såsom en nödfallsutväg som borde så vidt möjligt undvikas, och
särskildt framhölls vigten af att icke samma lärjungar förenades
till samarbete med lärjungar än i den ena än i den andra
afdelningen af skolan.
Yl.
Huru lör förfaras, då lärjunge från enskild
undervisning uraktlåtit att, i enlighet med föreskriften i § 16 af
nådiga stadgan för mogenhetsexamen, lämna upplysning om
den undervisning han begagnat? Och kan lämpligen sådan
form för nämda upplysning föreskrifvas, att därigenom må
kunna erhållas och i mogenhetsbetyget upptagas det för
in-skrifning vid universitetet fordrade flitbetyget?
Hittils hade ganska olika förfaringssätt egt rum vid
mottagandet af privatisters ansökningar om mogenhetsexamen, i det
åtskilliga rektorer ansett sig icke kunna fordra annat intyg än
prestbetyg, under det att andra strängt hållit på att äfven
intyg angående begagnad undervisning presterades. Såsom skäl
för det förra förfarandet anfördes, att åtskilliga ynglingar finnas,
aom studera alldeles på egen hand och således icke kunna
erhålla något intyg öfver begagnad undervisning, att intyg öfver
flit och uppförande utfärdade af okände privatlärare vore af föga
värde och därför gärna kunde undvaras, samt att i fråga
varande ansökningar ofta med posten och i sista stunden insändas
till vederbörande rektor, så att många examinander hade måst
uteslutas, om strängare fordringar stälts på anmälningshandling-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
