Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Om teckningens likställighet.
insigter i ritämnena, då, såsom man ofta får höra upprepas,
"anlagen för dessa ämnen kunna vara så ofantligt olika och till
och med alldeles tryta". För bemötande af denna invändning
ansåg tal. till fylles att uppläsa följande stycke ur det
betänkande, som den 23 oktober 1878 afgifvits utaf den af kongl. maj:t
året förut tillsatta komitén för ordnandet af
teckningsundervisningen vid rikets elementarläroverk,
folkskolläraresemina-rier och folkskolor, så lydande. *
––"Denna uppfattning (att teckningsämnet mer
än något annat fordrar, för att kunna gagna, särskilda anslag)
torde dock bero på en oriktig föreställning om
teckningsundervisningens så väl förutsättningar som uppgift. Eedan den
omständigheten, att för de flesta barn ritpennan och färglådan höra
till mest omtyckta leksakerna, synes vittna om tillvaron af ett
allmänt utbredt, redan nu framträdande behof att i form och färg
gifva uttryck åt ett andligt innehåll. Erfarenheten torde till
och med gifva vid handen, att fallenheten för detta slags
verksamhet visar sig vida allmännare än t. e. för språk eller
matematik. — — — — Ej häller är teckningsundervisningens mål
ett sådant, att det blott för de mera särskildt begåfvade är
uppnåeliga Den bör nämligen å ena sidan ej sträfva att direkt
utbilda vare sig konstnärer eller medelmåttiga dilettanter; den bör
å den andra ej betraktas såsom en blott mekanisk öfning för
vinnande af en viss handfärdighet, utan dess uppgift är att
utbilda det hos hvarje människa mer eller mindre kraftigt
framträdande formsinnet, att lära ögat se riktigt, för att förståndet
riktigt må uppfatta formens egendomligheter, skilnaden mellan
det i detta afseende väsentliga och oväsentliga. Teckningen bör
härigenom blifva ett läroämne af en för hela personligheten
bildande verkan, närmast med afseende å iakttagelseförmågan, för
så vidt denna har att göra med det i synlig form uttryckbara,
men på ett något högre stadium äfven för fantasien och för den
estetiska omdömesförmågan eller smaken, och den torde i detta
afseende kunna sägas på ett lyckligt sätt fullständiga den mera
rent intellektuela utbildning, som genom de öfriga läroämnena
bibringas. Har ögat genom betraktelse oeh jämförelse lärt sig
att se och uppfatta rätt, så torde vinnandet af handfärdighet,
där ej rent fysiska hinder möta, ej medföra större svårigheter,
än att de af flertalet kunna öfvervinnas. Men vid sidan af den
utveckling af vissa själsförmögenheter, som en redan från
skolans första klasser rationelt genomförd teckningsundervisning
* Vi förbigå här ett och annat, som genom nu gällande
föreskrifter blifvit, sedan nämda betänkande afgafs, förändradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
