Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435 J. Aars og N. Gre-terud, Den græske moduslære.
af ett i framtiden förestående afgörande (konj. med «>/). —
Af relativsatser med konsekutiv betydelse särskilja ff:ne två fall,
1) "beskaffenhed uden nogen bibetydning", 2) "en tilsigtet følge
(flnal-konsekutive relativsætninger)". Det första fallet, hvilket
belyses med, bland andra, exemplet lomuza, oV civ vfilv {jånjz’
f)v äxovtiv, företer en betänklig likhet med den i en
föregående § uppstälda kategorien "relativsætninger, som uden nogen
bibetydning bestämmer et enkelt begreb i hovedsætningen", t ex.
roictuTce, olu roos t/ftQovs ol &sol noiyoëiuv- Ätskilnaden synes
vara insmugglad från latinet *. Fallet 2 åter har fått en
benämning, som väl svårligen låter försvara sig; man jämföre blott
exemplet ou nXoia (anv, olq ànonXtvaovite&ct (eller med en
mot-svaraude participia] konstruktion: t« fjuäs unà%ovxu). Cavallin
begagnar för dessa satser den riktigare benämningen
"potentialt-konsekutiva". — Bland exemplen under § 35 torde det från
Pl. Phaid. 57 A hämtade böra utbytas mot ett annat,
emedan «v ijv här ulan tvifvel är att uppfatta såsom potentialis
præteriti, ej såsom indio. irrealis; särdeles lämpligt vore Xen.
An. 7, 6, 23 (anfördt hos Cavallin). — Den i § 41, b) för
bisatser i or. obl. uppgifna regeln, att optativ kan inträda "i
st. f. indikativ af nutid och framtid", således icke i st. f.
indi-kativ af tempora præterita, torde väl tåla vid någon jämkning
åtminstone i fråga om satser med oti och Stg samt indirekta
frågesatser. Såsom exempel vill jag anföra Andoc,. de Myst. 39:
låtav tfé tcivt tifi] Ini Au v tu o v itvui* xal ty vGTtQuCct äxovsiv,
oti oi ’Equcü elev niQixfxo/tixtvot’ yvàivca oiv evO-vS, Sti tovtcov
tit] t~ov àvåqöiv fyyov. Om man också ej kan bevisa, att
förestående bisatser i direkt tal skulle stått i indikativ (?jxovov, Sn
— 7/øav ntQixexou/utvoi och fyviov; o ti tovtiov i]V — Ëgyovj, sa kan
man å andra sidan lika litet bevisa, att de redan i det direkta talet
skulle stått i optativ. Jfr Xen. An. 5, 18. Hur härmed än må
vara, saknar man åtminstone i ofvannämda regel en förklaring,
hvarför man ej skulle kunna i or. obl. låta ind. af tempora
præterita öfvergå till optativ. Jag anser att Bäumlein ställer
saken på dess rätta ståndpunkt, då ban i sin grammatik, § 586,
yttrar: "Innerhalb der Erzählung gehen a) Die Haupttempora,
Præsens, Perfect, Futur, sowie Conjunctiv mit av der oratio dir.
in den Optativ tiber; Impf. und Aor. nur dann, wenn tiber die
Bedeutung des Optativs als Impf. oder Aor. kein Zweifel sein
kann, also namentlich bei Sti weil, indem dieses nur aus dem
* Med större skäl borde såsom konsekutiva relativsatser
framhållas sådana, hvilkas korrelat är ett gradadverb, t. ex. rif ovtco
fiuivi-Tllt) OSTlS OV ßovhtTCU dol tflAoS livat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
