Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berättelse om Statens elementarläroverk. 441
För öfrigt torde man icke böra identifiera normalålder och
minimiålder. Vid inträdet i första klassen 1876 var nämligen 10 år
minimiålder. Normalt borde 10 1j2 varit åldern för de
inträdande, eftersom de, som äro födda emellan t. ex. i/9 65 och ’/9 66,
skulle inträda först h.-t, 1876. Möjligen kan förhållandet anses
olika för den tid, då 10 år kunde uppnås under
inträdesterminen, men efter 1878 års stadga synes 9 V2 vara normalåldern.
Klart är att man endast genom att följa skolgeneration efter
generation kan komma till någorlunda säkra beräkningar angående
den tid, som i allmänhet åtgår för en fullständig skolkurs. Den
sista skolkomit.én, som beträffande några särskilda skolor anstält
forskningar för att följa med årsafdelningar hela vägen igenom,
har i det afseendet lämnat intressanta uppgifter. Statistiken för
1876—77 kan så mycket mindre härutinnan spela någon roll,
som inträdesåldern sedan den tiden är förändrad. Emellertid
må här anföras några medelsiffror från 1876: för första klassen
1,26 år öfver normalåldern, för högsta å K. L. 1,34’, medeltalet
för 1—3 är 1,05, hvilket synes visa, att i 2:a och 3:e kl.
inträdet sker vid relativt tidigare ålder. Af 410 lärjungar i 7: 2
å K. L. — realliniens siffror äro väl små för statistiska
slutsatser — voro 118 eller omkring 29 °/0 i normalåldern och 57
eller ej fullt 14 °/0 under normalåldern. Enligt sista komiténs
beräkningar hade af dem, som aflagt mogenhetsexamen 1878—
1882, tillsammans 2,671, eller ej mindre än 61.5 °/0, genomgått
läroverken på normaltid och 7,5 °/0 på tid därunder. Den ofta
hörda klagan öfver lärjungarnes allt för höga ålder vid
mogenhetsexamen förefaller således icke fullt befogad. Väl är
medelåldern icke så låg; efter komite’ns beräkningar synes den för
år 1882 hafva utgjort i allmänhet emellan 19 och 20 år, men
denna siffra är höjd genom de många öfveråriga, som för sent
inkommit i skolan, och för de flesta läroverk visar sig från 1871
till 1882 minskning i medelåldern med ungefär ett år eller ännu
mera. Hurudant förhållandet kan blifva efter 1878 års stadga,
med inträdesålder af nio år, låter ej säga sig förr än omkring
1890. eftersom första afgångsskörden enligt stadgan af 1878
inträffar våren 1888. Vid den tiden torde emellertid ett nytt
system vara påbörjadt.
Tab. 30 och 31 redogöra för hemorterna, dels länsvis,
dels i och utom läroverksstaden. Utomlänsbor voro talrikast
i Upsala: 190 af 496 eller omkr. 38 «/0. Af 31 högre
läroverk hade blott 11 större antal lärjungar från läroverksstaden,
näml. Stockholms gymnasium, nya Elementarskolan, Gefle,
Norrköping, Vestervik, Malmö, Karlskrona, Kristianstad, Helsingborg,
Göteborg och Visby, således i allmänhet läroverken i de största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
