Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
I latinfrågan.
arbete, som enligt deras erfarenhet bäst och säkrast utbildar
ungdomen till förmåga af vetenskapliga studier i allmänhet
och särskildt sådana som, ehuru icke i vår tid af opinionen
företrädesvis uppmuntrade, dock för både individen och
samhället i hvarje tid ega obetingadt värde, då är det ju fullt
konseqvent att man sökt i skolans högre klasser eller genom
s. k. preliminära studier vid universitetet gifva någon
ersättning för hvad man ansett hafva till skada för en djupare
bildning blifvit från den tidigare undervisningen i skolan
borttaget. Att i detta tillvägagående legat någon
inkonse-qvens, det torde vara en upptäckt af 1880 års andre
kammare. Före den tiden talades visserligen vidt och bredt om
ändamålsenligheten i att framskjuta latinstudiet till en mera
framskriden ålder; men om någon inskränkning af detta
studium i det hela eller t. o. m. dess uteslutande såsom
obligatoriskt moment i den akademiskt-vetenskapliga
bildningen, därom torde före nämda tid knappast fråga hafva
varit väckt. Att förhållandet mellan lagstiftningen för skolan
och för universitetet icke varit lycklig, det erkännes gärna.
Mer än en gång hafva vi för vår ringa del också betecknat
detta förhållande såsom ett hysteron proteron. Men att på
det sätt, kom. gör, vilja bevisa, att nämda förhållande skall
genom antagande af kom:s undervisningsplan blifva
följdriktigare och framför allt lyckligare, det vittnar, så vidt vi
förstå, om det tankefel, som i logiken kallas petitio principii.
Hvad kom. till förklaring af det n. v. tillståndets
uppkomst till sist anför, nämligen att man icke behörigen
öf-vervägt det inflytande, som enskilda reformåtgärder
kunnat utöfva på undervisningsväsendet i dess helhet, är
nog fullkomligt riktigt. Men detta fel är icke särskildt
utmärkande för vår skollagstiftning under de sista 10 à 15 åren.
Fastmera torde bela systemet af 1849, hvars spets, 1873 års
reform, kom. tagit till utgångspunkt, hafva detta fel att
tacka för sin tillvaro. Beträffande den saken bedja vi få
hänvisa läsaren till reservationerna — särdeles professor Grubbes
— vid komitébetänkandet af 1828. Af dessa reservationer
skall man ünna, att ingen säkerhet för detta fel finnes för den,
som vid behandlingen af en så grannlaga fråga, som
skolfrågan, emanciperar sig från erfarenheten. Och detta är just
hvad kom. i hela sin framställning, från början till slut,
tyvärr synes hafva gjort.
Efter en sådan inledning går kom. nu att medels en
granskning af framstälda förslag till reformer inom skolan åda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
