Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Bör elementarundervisningens kostnadsfrihet fortfara ?
nödig, nyttig eller berättigad än i andra hänseenden,
allra-mest då den, som här, i all synnerhet kommer de burgne
till godo.
Det kan för öfrigt icke vara angenämt för den
för-mögne, så vida han är en man med rätt utvecklad
hederskänsla, att mottaga allmosor af staten. Den fattigare
landtbefolkningen skulle icke lida något afbräck genom den
föreslagna ändringen, tv då, som bekant, de behöfvande
allmogebarn, som söka läroverken, utgöra en så liten procent af hela
lärjungeantalet och desse aldrig sättas till boken, med
mindre de hafva särskildt framstående anlag, skulle de väl sällan,
om någonsin, komma att tillbakavisas. Den fattiga
stadsbefolkningen komme däremot otvifvelaktigt att göra en förlust,
i det nu så mången handtverkares eller annan mindre
bemedlad mans barn därifrån nöter skolbänkarne alldeles invita
Minerva till sina föräldrars kostnad och föga egen fromma.
Månget af dessa komme naturligtvis att hänvisas till
folkskolan såsom det lämpligaste drifhuset. Men om slikt vore
så ledsamt, torde med fog kunna lämnas därhän.
Detta vederlag må man nu kalla för
"undervisningsskatt", om man så nödvändigt vill. Namnet är aldrig saken.
Dock bör man väl ihågkomma, att äfven om man så
tillspetsar saken, ligger intet stickande eller förhatligt däri, emedan
den lämnades för ett nyttigt och nödigt ändamål, likasom
sammanskotten för landets försvar, till kommunala behof etc.
Uttrycket är dock alldeles olämpligt, emedan enligt gängse
språkbruk skatt är ett sammanskott till vissa för alla
gemensamma ändamål, men det här just vore fråga om att icke i
allt för hög grad taga en dylik sammanskjutning i anspråk,
då det här icke i den omfattning är fråga om stats- utan
snarare om privatändamål. Den hyra jag betalar för mina
rum, det pris jag ger för mina kläder, lifsmedel eller
verktyg, tillåter hvarken gängse språkbruk eller vetenskaplig
terminologi att man kallar för skatt; lika litet bör då en sådan
benämning ifrågakomma för den ersättning jag lämnar för
egen eller barns undervisning.
Att undervisningen varit obetald i fars, farfars och
andra vördade anherrars tid kan icke bevisa något med
afseende härpå i våra dagar, hälst om vi erinra oss att ständigt
de, som kunnat, lämnat skälig ersättning, de mer burgne till
och med själfve sörjt därför helt och hållet, tills 1849
statsskolan vardt ett slags fattigskola äfven för rik mans barn.
Kommer så härtill att studiebanan alls icke är ämnad att
stängas för de obemedlade, blott att deras antal, så för sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
