Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 Trivialskolor under biskop Spegels tid.
karta hade de förnämsta riken och deras hufvudstäder blifvit
utpekade och ungdomen skicklig-gjord att själf utpeka dem"
Matematik. Det kunskapsmått, som i gällande
skolordning bestämdes för den matematiska undervisningen,
omfattade allenast qvatuor species, hvilka i den fjärde kiassen
borde inhämtas. Någon lärobok nämnes ej vid namn, men
den brukliga vid samtliga skolorna inom stiftet var
Institu-tiones arithmeticce, af Nicol. P. Agrelius. Den fördelar
innehållet i fyra böcker och har därjämte en "Tillökning". I den
första boken läras talens beteckning och utnämning, qvatuor
species i hela tal och bråk och i samband med de förra
sorträkning. I den andra delen inhämtas grunderna för regula
de tri i hela tal och bråk, men först efter "Praxis Italica"
(= parträkning) och progressioner, som äfven i denna bok
behandlas, följer framställningen af regula de tri conversa
såsom det först beskrifna räknesättet i tredje boken, ehuruväl
skilnaden från den i andra boken framstälda regula de tri
directa blott ligger däri, att proportionerna äro omvända.
Vidare upptagas i tredje boken regula dupla (= sammansatt
regula de tri med 5 tal), växel- och kassaräkning, regula
societatis (= bolagsräkning) samt dessa reglers
specialtillämpningar, såsom intresse-, rabatto-, thara-, fusti-, stick- och
bytesräkning, vinst- och verlijs-, skeppsparters-, arf- och
delningsräkning, med hvilka en räknekunnig i våra dagar
bör kunna reda sig, så snart han lärt känna betydelsen af
alla dessa främmande namn, om ban blott förstår rätt begagna
sig af nu s. k. regula de tri och bolagsräkning. Med hjälp
af det förstnämda reder han sig i thararäkning, när han fått
veta, att thara är ett afdrag af en köpt kollys vigt för omslag,
och likaledes med fusti-räkning, då han fått veta, att fusti är
afdrag för sämre vara, med hvilken den fullgoda befinnes
blandad, och hvilken äfven plägar beräknas i procent, hvars
betydelse han på förhand måste hafva lärt känna. Med hjälp af
bolagsräkning lösas uppgifter om skeppsfarter och arfsdelningar.
Bokens fjärde del innefattar regula alligationis, falsi m. m.,
hvilka dock icke vid någon af stiftets skolor meddelades,
liksom ej häller innehållet i bokens bihang, om det italienska
bokhålleriet, hvarför dessa lärostycken här icke behöfva omordas.
Någon vetenskaplig grundläggning söker man förgäfves.
Framställningen afser blott att bibringa en mekanisk
färdighet att lösa allehanda aritmetiska frågor, lämnande å sido
den begreppsmässigt uppfattningen af räknesättet, Den plan,
1 1696 a. st,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
