Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk—Fransk Ordbok.
•241
det förvånande att ej flera dylika lapsus förekomma på 3,416
tätt tryckta spalter, hvilkas korrekturläsning måste hafva varit
så ytterst svår.
Låtom oss först taga i betraktande den svenska
nomenklaturen och fraseologien. Båda väcka genast beundran genom
sin rikhaltighet. Det gifves väl knappast fullständigare för
svenska språket. Fransmannen Schulthess torde således hafva äran
att hafva gifvit svenska nationen dess rikhaltigaste
ordförteckning. Jag har tagit mig före att genomräkna densamma, och
jag har fått en summa af ungefär 72,300 olika artiklar tryckta
med korpus (egyptien). En sådan räkning kan emellertid göras
på ganska olika sätt. Utom det att man "ser upp" mer eller
mindre noga och adderar mer eller mindre säkert, kan det ofta blifva
svårt att afgöra, om ord i väsentligt olika användningar äro olika
ord eller ej. Jämför till exempel de fem drill, som herr
Schulthess upptager. Att redogöra för huru jag i sådana fall förfarit,
vore dock alltför långt och dessutom öfverflödigt, då olika
räknesätt i detta afseende förmodligen ej skulle åstadkomma större
skiljaktigheter än på några hundratal. Alltså summan 72,300
torde kunna få anses beteckna, det antal artiklar, som herr
Schulthess specielt behandlat. Men denna summa är ingalunda
omedelbart någon måttstock på vårt svenska ordförråd. Häri
ingår nämligen för det första ett stort antal
sammansättningsleder, som ej äro själfständiga ord, men behandlats såsom
själfständiga artiklar, till exempel abstraktions . . .* Vidare äro
därvid medräknade olika former af ett och samma ord, hvilka
hvar för sig särskildt behandlats, till exempel bita — bita sig.
Vill man med herr Schulthess’ hjälp komma det svenska
språkets närvarande ordstyrka på spåren, måste således först några
hundratal subtraheras från vår slutsumma. Men för det andra
har svenska språket en stor mängd substantivsammansättningar,
för hvilka herr Schulthess ej har särskilda artiklar. Dels hafva
de upptagits under ettdera af de enkla orden, såsom galersegel,
galerskjul, galerstek under galer, dels äro de blott antydda
genom de förefintliga franska motsvarigheterna, såsom till exempel
hafregröt, hafremjöl, hafrebröd under hafre; dels slutligen äro
de hvarken upptagna eller ens antydda, såsom till exempel
aflöningsstat, aflöningsstatistik, afståndsmätare o. s. v.; i detta
sista fall äro dock genom exempel tillräckliga hänvisningar gifna
för dessa sammansättningars återgifvande på franska. Det torde
kunna antagas, att sammansatta substantiv, åt hvilka svenska
* De sammansättningsleder, som ej föranledt särskild behandling,
t. ex. ackords..., additions.., hafva ej af mig medräknats. Deras
antal är ock åtskilliga hundra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
