Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 Professor E. Tegnér mot; Kättstafningssällskapet.
förslag tänkas innebära viktiga och nyttiga följder i framtiden
och därför vara af ett visst värde.
Någon antydan i denna riktning har jag i P. T:s skrifter
emellertid icke funnit. Skall reformen endast bli partiell inom
främmande ord, blir vinsten i det hela mycket ringa, och man
kan så gärna blifva vid det gamla, tills tiden slutligen blir mogen
för en ordentlig rensning.
Men äfven mot själfva lämpligheten af sch kunna befogade
anmärkningar göras. En sådan af en viss betydelse, för öfrigt
längesedan framstäld, är att sch år obekvämare att skrifva än
sj. För den, som vill ha en gemensam beteckning för det i svenskan
så vanliga sje ljudet, måste detta företräde hos sj, ceteris paribus,
vara bestämmande; P. T. har ju om den af samhörighetslagen
kräfda stafningen seddt yttrat, att "tre bokstäver ddt onekligen
vore mycket för ett enda ljud", och detsamma kan ju med lika
skäl sägas om sch.
Men sj och sch äro icke i öfrigt likstälda, säger P. T.
För det första är sj sämre än sch, ty det ändrar mera de
utländska lånordens utseende. Rörande denna olägenhet kan först
svaras hvad P. T. själf i N. 0. s. 113 yttrat om obekvämligheten
att skrifva sch: "den drabbar oss så sällan, att dess tyngd kan
räknas såsom nästan fjäderlätt". Vidare har denna invändning
intot att göra mod skriftens uppgift och är därför icke något
talande skäl mot en reform (jfr P. T:s uttalande i N. O. s. 75
om "etymologien och geografien eller andra främmande vetenskaper").
För det andra, säger P. T., förefinnes ej vid sch någon
sådan tvetydighet som vid sj.
Det kan bli tu tal om den saken.
Vid det af P. T. påpekade abnorma uttalet af sch i namnet
Aschan *) vill jag icke fästa större vikt än granskaren själf
gjort, men detta är icke det enda undantaget. Tar man svenska
sammansättningar och våra närmaste frändespråk till hjälp, kan
man nog hitta flera.
Först må erinras om orden poliscAef och lotschef, i hvilka
sch vid noggrant uttal icke har s/e-ljud; jag har visserligen för
tillfället icke flere än dessa två att bjuda på, men det är ju
tänkbart, att analoga sammansättningar äfven i framtiden kunna bildas
af franska lånord med begynnande ch, innan denna beteckning
hunnit försvenskas.
Vidare, och detta är viktigare, behöfva vi icke gå längre
än på andra sidan Kölen för att finna en massa personnamn, i
*) Not vid korrekturläsningen: Ped. Tidskrifts redaktion har gjort
mig uppmärksam på ännu ett svenskt namn med sch i betydelsen af
> -j- i-ljud, nämligen Schotte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
