Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Bör slöjdundervisning införas i de allm. lärovärken? (Vr)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om slöjdundervisning i de allmänna läroverken. 70
Läroverkens uppgift är att meddela allmän bildning. Man
må nu förstå detta uttryck huru som hälst, så lär väl ingen vilja
därunder sammanfatta allt, som är föremål för mänskligt vetande
och mänsklig skicklighet. Vetenskaperna hafva för stor
mångfald och för vidsträckt omfång äfvensom anspråken på
yrkesskicklighet äro alltför stora och skiljaktiga, för att en människas
förmåga skulle förslå för den dubbla uppgiften eller ens för den ena
delen af densamma. Likasom man inom industriens område har
genom arbetets fördelning vunnit fördelen af ökad och bättre
arbetsprodukt, så har man funnit nödvändigheten af att dela
undervisningsämnena, hvarvid de allmänna läroverken fått uppdraget att
sörja för lärjungarnas vetenskapliga bildning; att göra dem
därjämte till slöjdskolor vore att förrycka dem från deras egentliga
bestämmelse. Dock, denna deras bestämmelse vill man ingalunda
beröfva dem; man vill blott jämka den något litet, så att en ringa
del af skoltiden användes till slöjdundervisning, hvilket man trott
sig kunna åstadkomma genom att förlägga denna antingen under
ferierna eller under terminerna, i bäggedera fallet låtande
deltagandet i undervisningen bero af lärjungarnas eget godtfinnande.
Under, förutsättning af önskvärdheten att lärjungarna erhålla
undervisning i slöjd, är det ett eget sätt att vinna detta mål genom
att förlägga undervisningen till en tid, då i allmänhet åtminstone
en tredjedel af ungdomen kan antagas ej vistas i läroverksstaden
och således ej blir i tillfälle att deltaga i den anordnade
undervisningen. Icke mindre besynnerligt är det att låta en nyttig,
ja kanske nödig, undervisning bero af lärjungarnas godtyclce.
Hvad denna frivilligliet vid slöjdundervisningen dock vidkommer,
så har medgifvandet däraf, oaktadt förutsättningen af
undervisningens gagnelighet, väl hufvudsakligen sin orsak däri, att under
den allmänna klagan öfver läroverksungdomens nuvarande
öfveransträngning man ej vågat ytterligare inskränka dess fritid. Men
öfveransträngning häfves ej genom att man frivilligt underkastar
sig ett arbete, utan genom dettas minskning. Det förra kan
förtaga känslan af obehaget af öfveransträngningen men ej denna
själf eller dess menliga följder. Mer än en gång hafva
omtänksamma lärare känt sig manade att stäfja läijungars öfverdrifna
villighet och arbetslust. Också har senaste läroverkskomité ansett
sig böra föreslå vissa gränser, hvarutöfver äfven det frivilliga
arbetet ej får sträckas. Ar det således ej tillfyllestgörande, att
man till förekommande af ökad öfveransträngning öfverlämnar åt
lärjungarna själfva afgörandet om att deltaga i slöjdundervisning,
och vill man, att nämda undervisning värkligen skall vinna
insteg och trifvas i läroverken, så får man först vara betänkt på
att skaffa tid för densamma. Huru knapp den än må tillmätas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
