Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kongl. Maj:ts nåd. proposition till riksdagen angående de allmänna läroverken och pedagogierna (H. F. Hult)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 K. M:ts nåd. proposition till Eiksd. ang. de allin, lärov.
till största delen uppsatt, fått bemälda viktiga handling i vår
hand, måste vi på grund af såväl tidens som utrymmets
knapphet inskränka oss till ett kort referat af dess särskilda punkter.
Under hänvisning till innehållet af det propositionen bilagda
statsrådsprotokollet af den 14 nästlidne februari föreslår k. m:t
följande:
1) att för tillgodoseende , af deras bildningsbehof, som vid
tidigare år böra utgå till det praktiska lifvets värf, en
femklas-sig s. k. praktisk bildningslinie må upprättas vid b. allm.
läroverken i Norrköping, Örebro, Jönköping, Malmö, realläroverket i
Göteborg, latinläroverket å Södermalm samt Jakobs och
Östermalms läroverk i Stockholm.
Då denna punkt synes oss vara förslagets på en gång
viktigaste och ömtåligaste punkt — den, hvilkens praktiska
genomförande torde, åtminstone till en början, mer än någon annan
taga god vilja och pedagogisk takt i anspråk —, må vi något
utförligare redogöra för departementschefens i protokollet intagna
yttrande rörande densamma.
"En af de största svårigheterna", säger denne, "vid ordnandet af
vårt skolväsen erbjuder onekligen förenandet af deras behof af en grundlig
vetenskaplig förbildning, hvilka efter genomgången skolkurs skola egna
sig åt vetenskapliga studier, med deras kraf på i det praktiska lifvet
omedelbart användbara insikter och färdigheter, hvilka efter några års
vistande vid läroverken skola utgå till yrken och näringar". De försök,
som från och med 1849 — då apologistskolorna indrogos — t. o. m.
1873 — då det andra främmande språket, nämligen latinet å den
klassiska linien och engelskan å reallinien uppsköts till 4:de klassen — gjorts
att öfvervinna denna svårighet, hafva misslyckats. Klagomålen i berörda
afseende hafva därföre icke velat tystna. I samma mån konkurrensen
ökats, hade äfven fordran på en ändamålsenlig utbildning af våra
yrkesidkare skarpare framträdt. Nu hade komitén till förmån för dem som
skola fortsätta studier, på goda skäl föreslagit att låta franskan i st. f.
engelskan inträda i 4:de kl. på reallinien och att uppskjuta sistnämda
språk* till 6:te kl. Men de, som med 5:te kl. å denna linie lämna
läroverket — och dessa äro icke få — skulle vid sådan anordning icke erhålla
någon kunskap i det engelska språket, som likväl för dem eger större
användbarhet än det franska. Den kunskap de i det svårare franska
språket kunde under två års tid vinna, blefve dessutom alltför
obetydlig för att ega någon värkligt praktisk betydelse. Redan detta lämnade
ett bevis på de svårigheter, med hvilka man hade att kämpa. Men
"omöjligheten att på en gång i samma klasser af ett läroverk tillgodose
den praktiska och den lärda bildningens kraf, äfven om i
undervisningsplanen blott upptoges sådana ämnen, som äro erforderliga för den förra
bildningsarten, beror tydligen också därpå, att undervisningens olika
mål förutsätta olika behandlingssätt. I det ena fallet måste man ofta
inskränka sig till meddelande af kunskap om att något förhåller sig på
ett eller annat sätt samt huru denna kunskap bör i enskilda fall användas,
under det att i andra fallet synnerlig vikt måste läggas på grunderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
