Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska läraresällskapets första ordinarie möte (Redaktionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Svenska läraresällskapets första ordinarie möte.
giska tankeutbyte, som med alla dessa föreningar afses, i
hvilken egenskap de än existera, företrädesvis förekommit
vid de gamla föreningarnas sammanträden, förklaras lätt
redan däraf, att dessa äro manstarkare. De vid sidan af
dem stående nya föreningarna hafva dock egt sin fulla
betydelse såsom röstberättigade organer i det Svenska
lärare-sällskapet.
Vidare bör besinnas, att, oafsedt andra omständigheter,
som tvifvelsutan länge skola försvåra uppkomsten af ett mera
allmänt och lifligt samarbete inom lärarekåren — vi nämna
särskildt lärarnas ansträngande arbete för tillvaron och den
ringa tid, som sålunda kan vara öfrig för sysselsättning
därutöfver — Svenska läraresällskapets återhållsamhet i
nämda hänseende säkerligen i högst väsentlig mån berott
af den invecklade och grannlaga ställning, hvari hela
skolfrågan under de tre åren befunnit sig. Såsom vi alla veta
har denna fråga alltsedan år 1880 varit föremål för
omfattande undersökningar och förhandlingar inom nästan alla de
samhällsområden, där någon kännedom af frågan kunnat
förutsättas. Äfven lärarekollegierna hafva ganska allmänt
begagnat gifvet tillfälle att i den sålunda förda diskussionen
ex officio deltaga. Vid detta förhållande, och då i
läraresällskapet knappast finnas andra ledamöter än sådana, som
tillika äro ledamöter af läroverkskollegier, var väl icke någon
anledning för läraresällskapet att såsom sådant särskildt
framträda och ytterligare uttänja den årslånga diskussionen.
Nej, läraresällskapet gjorde något, som var bättre än så.
Styrelsen begärde genom ett cirkulär hösten 1885 sällskapets
svar på bl. a. den frågan, huruvida icke, med hänsyn till
de ringa utsikter, som förefunnes, att på diskussionens väg
kunna gifva skolfrågan en tillfredsställande lösning, det
ansåges rådligt att, före en förändring af landets samtliga
läroverk i den ena eller andra riktningen, på erfarenhetens
väg — genom anordnande af några s. k. försöksskolor —
pröfva de åsikters värde och hållbarhet, som under den
långvariga diskussionen bekämpat och fortfarande oförsonligt
bekämpa hvarandra; och på denna fråga gaf sällskapet med
243 röster mot 26 ett jakande svar. Härmed är en princip
uttalad, öfver hvilken Svenska läraresällskapet, om eller
när den vinner erkännande och tillämpning, helt visst icke
skall behöfva blygas. Att denna princip småningom skall
vinna erkännande, därom gifver k. m:ts senaste nåd.
proposition till riksdagen någon förhoppning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>