Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om skolans inflytande (Nils Lövgren) I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Om skolans inflytande.
stå de mål, vi hafva att uppnå. I ..viss mening måste vi
alltid jaga efter det oupphinneliga. Äfven om vi lyckats
fastslå, att en lärare endast är undervisare, skulle vi likväl
befinna oss i det läge, att vi måste erkänna, hurusom det
vi gjort, ingalunda går upp emot det, som vi bort göra.
Ett ord om skolans plikt att uppfostra och gränserna
för denna plikt förbehålla vi oss få säga en annan gång.
Nu vilja vi inskränka oss till några anmärkningar mot
ofvannämda uppsats i januarihäftet.
Bevisningsgången i denna uppsats är följande: "Endast
den kan omedelbart invärka på en annan människas
intellektuela och sedliga utveckling, som förmår ge henne nya
värden. Detta åter kan icke gå för sig annat än genom en
skicklig association med de värden, som redan finnas att
tillgå, och denna association vore just uppfostran i högsta
mening. — — Skolan kan i regeln icke ge en sådan
uppfostran. — — Hennes undervisning är allmän, den gäller
icke denne gosse särskildt. — — Skolan straffar, varnar
och förmanar i allmänhet, hon träffar icke den enskilde".
Af dessa premisser slutes: då skolan "icke kan bemäktiga
sig ledningen af lärjungens fantasi- och tankelif,–"icke
kan positivt invärka på lärjungens sedligt-religiösa
utveckling, så bör hon ej häller, genom att söka efter det
omöjliga, minska den värkan hon kan nå."–"Hvad hon
kan, det är att ge sina lärjungar kunskaper - helt enkelt"
— — "Hvad vi kunna, det är att med godo eller ondo
vänja honom (lärjungen) att hålla rättning i ledet och tyst
och punktligt lyda order." — — "De, som bära ansvaret
(för den egentliga uppfostran), äro i första hand föräldrarne".
Påståendet, att endast den omedelbart kan invärka på
en annan människas intellektuela och sedliga utveckling,
som förmår ge henne nya värden, är sant endast under den
förutsättningen, att människans utveckling är identisk med
utvidgning af hennes intressesfär. Men att denna
förutsättning är falsk, torde icke vara svårt att uppvisa. Det kan
väl icke förnekas, att hvarje uppodling af en mänsklig
förmögenhet vare sig från hennes extensiva eller intensiva sida
innebär en utveckling af människan. Men om så är, så utgör
redan bibringandet af ett kunskapsmaterial en värdefull
insats i utvecklingen. Först och främst erhåller ju minnet
större omfattning och med detsamma större receptivitet och
hållfasthet. Dessutom sker undervisningen aldrig så
mekaniskt, att icke de nya föreställningarna på något sätt
kombineras med medvetandets förutvarande innehåll och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
