Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Från det 12:te allmänna läraremötet. Sektionen för välskrifning och teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Från 12:te allmänna läraremötet. 308
Efter 011 stunds diskussion utsåg sektionen teckningslärarna
J. Ekström och J. Lönblad samt folkskolläraren J. P. Kjellén
att uppsätta ett svar på frågan. Detta innehöll: att
undervisningen i välskrifning bör företrädesvis meddelas genom
före-skrifning af läraren på krittaflan; att välskrifningen bör grundas
på ett tillräckligt antal grundformer, som uppställas och inöfvas
i progressiv följd; att bokstäfverna i båda alfabeten böra ordnas
efter don inbördes likheten i formbildning; att tillämpningar böra
göras först af enskilda ord, i hvilka de genomgångna
grund-och bokstafstyperna ingå, och sedan af kortare satser; att de
första öfningarna böra omfatta s. k. medelstor stil; samt att man
för vinnande af praktisk skriffärdighet har att tillse, att
lärjungarnas individualitet icke åsidosättes, på samma gång som
tillräckligt afseende fästes vid det estetiska i form och
anordning.
Frågan 154: »Om man kan säga, att det är svårare att
upprätthålla disciplin vid öfningslektionerna och därvid väcka
flit och intresse än vid läselektionerna, hvar finna orsakerna
därtill och medel till dessas undanrödjande?»
En af de förnämsta orsakerna ansågs, hvad teckningen
angår, den omständigheten vara, att betyget i teckning ej har
gällande kraft vid flyttning från den ena klassen till den andra.
Hvarför sektionen uttalade såsom sin allmänna önskan, att
afseende borde fastas vid teckningsbctygct för uppflyttning till
högre klass.
Frågan 153: »I hvad mån kan teckningsundervisningen
inom skolan vara till gagn för ett och annat af öfriga
undervisningsämnen, såsom t. ex. de geografisk-historiska, matematiska
och naturvetenskapliga?»
Bland annat framhölls, att t. ex. för det geografiska
studiet teckningen vore af’ vikt, enär lärjungarna genom siji
färdighet däri kunde på ett mera tillfredsställande sätt utföra sina
kartritningar. Med afseende på det historiska studiet medförde
teckningen nytta särskildt ur konsthistorisk synpunkt, enär
lärjungarna därigenom finge kännedom om olika stilarter; och mod
afseende på matematiken vore^ydligen linearritningen, särskildt
den geometriska konstruktionsritningen, af stor nytta. Äfven
hvad naturvetenskapen beträffar voro teckningen icke utan sin
stora betydelse, enär lärjungarna därigenom blefve i stånd att
afbilda delar af växter, djur, naturföremål i allmänhet o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
