Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Uppgifter för den skriftliga afgångsexamen vårterminen 1887
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 Uppgifter för den skriftl. afg.-esamen vårterminen 1887.
/
3. Af hvilka skäl anses Westfaliska freden såsom en gräns
emellan tvänne tidehvarf i Europas historia?
4. Konstantinopels geografiska och historiska betydelse.
5. Engelbrekts förtjänster om fäderneslandet.
6. Har den franska bildningens herravälde i Sverige under förra
århundradet värkat öfvervägande godt eller ondt?
7. Elektriciteten i det praktiska lifvets tjänst.
8. Hvad förstås mod hederskänsla, och hvilken betydelse eger
denna för människans sedliga lif?
Latinskt öfversättningsprof.
Då Aemilius Paullus i ilmarscher hade kommit till Pydna
och mot förmodan funnit en stor macedonisk här uppstäld i
slagordning framför ett väl befäst läger, greps han af fruktan att
hans soldater, trötta af den långa marschen, skulle besegras, om
de genast fördes i striden. Han befalde dem därför att slå läger
och bela denna dag afhålla sig från strid. Men när de hörde
detta, klandrade många Aemilius, emedan han försummade
tillfället att genom ett enda slag göra slut på kriget: ty hvad vore
väl säkrare än att fienden äfven nu, såsom ofta förut, skulle om
natten draga sig undan till bergen? Och lyckades honom detta,
skulle de nödgas vid hans förföljande utstå ännu större mödor.
Härtill svarade Aemilius blott, att fienden icke skulle med så
stor omsorg hafva befäst sitt läger, om han hade beslutat att
redan om natten fly därifrån; de skulle således vara vid godt
mod; äfven på den följande dagen skulle tillfälle gifvas dem att
strida. — Huru riktigt Aemilius häruti dömde, visade utgången;
ty hvilken glänsande seger han då vann, är för oss alla från
historien väl bekant.
Franskt öfversättniugsprof.
Bland de’ största fältherrar, som Athen har sett födas, bör
man äfven räkna Cimon, som utmärkte sig i slaget vid Salamis
och sedan tog en värksam del i kriget mot Perserna. Hans
fader var Miltiades, som efter ett olyckligt fälttåg mot Paros
hade blifvit dömd till en bötessumma, som ban var ur stånd att
betala. Han blef därför kastad i fängelse, där han snart
därefter dog af sina sår. Det tillkom då Cimon att infria faderns
skuld, hvilket emellertid icke var honom möjligt. Följaktligen
blef äfven han fängslad, och man tillät honom icke att utöfva
sina medborgerliga rättigheter, innan han till staten öfverlämnat
den erforderliga summan. Då begaf sig en rik athenare till
Cimon och erbjöd sig att befria honom ur fängelset, om han
ville gifva honom sin syster till äkta. Cimon afböjde detta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
