Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Om valet af matematiska tidskrifter för lärovärksbiblioteken (G. Eneström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Oin valet af matemat. tidskrifter for lärovärksbiblioteken.
För närvarande utgifvas omkring 40 olika tidskrifter, hvilka
uteslutande eller åtminstone nästan uteslutande äro egnade åt
matematiken ; dessutom finnas många andra tidskrifter, där matematiska
afhandlingar i större eller mindre antal ingå. Yid en så stor
tillgång synes det mig lämpligast att till en början utesluta de
tidskrifter, "hvilka minst kunna komma i fråga.
Först och främst är det klart, att man måste lämna utom
räkningen alla tidskrifter hvilka, om än aldrig så passande med
afseende på innehållet, äro affattade på språk, som ej tillhöra den
germaniska eller den romaniska språkstammen. Till denna grupp
höra t. ex. alla ryska tidskrifter.
En annan grupp, hvilken också enligt min åsikt bör uteslutas,
då fråga är om tillgodoseende af lärovärkens behof, bildas af de
tidskrifter, hvilkas ändamål uteslutande är vetenskapens
fortbildning. Då nämligen afhandlingarna i dessa tidskrifter måste
anknyta sig till vetenskapens högsta hittills ernådda resultat, så
blifva de i allmänhet onjutbara för dem, hvilka ej haft tillfälle att
noga följa matematikens snabba utveckling under de sista åren.
Till denna grupp skulle jag vilja räkna Journal für Mathematik
(Berlin), Journal de mathématiques (Paris), Matematische
Annalen (’Leipzig), Annali di matematica (Milano), Quarterly
journal of mathematics (London), American journal of
matlie-matics (Baltimore) och Acta Mathematica (Stockholm). Af
dessa tidskrifter hålles dock den sista vid åtskilliga lärovärk.
Nu är det visserligen sant, att Acta Mathematicas redaktion i ett
år 1882 utsändt cirkulär förklarade sig skola söka tillse "att
afhandlingarna blifva så tydligt och utförligt redigerade, att de
samma kunna studeras af livar och en, som, i besittning af
vanliga universitetsstudier, eger håg ocli kraft till det allvarsamma
tankearbete, som matematiska undersökningar alltid och
nödvändigt kräfva"; .emellertid torde en hvar, som något litet granskat
de redan utkomna nio banden, lätt finna, att Acta Mathematica,
huru förtjänstfull den i andra afseenden än må vara, icke
redigeras med hänsyn till de vanliga universitetsstudierna i Sverge,
och därför endast undantagsvis kan för våra lärare vara till något
gagn.
Hvad jag om den nu nämda gruppen anfört, torde i
hufvudsak gälla äfven om de tidskrifter, som utgifvas af de matematiska
sällskapen i Paris, London, Amsterdam, Hamburg, Palermo, o. s.
v. I alla händelser redigeras dessa, af lätt insedda skäl, icke så,
att de kunna rekommenderas åt elementarläroverken. Mera
lämpliga äro däremot de tidskrifter, som närmast äro afsedda för
universitetsstudierna, såsom Messcnger of mathematics (London),
Oiornale di matematiche (Napoli), Annals of mathematics
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
