Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Edvard Lidforss, Fransk språklära (E. Münchmeyer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edvard Lidforss, Fransk språklära i sammandrag. 329
von bestimmten Personen gesagt verden um eine Unklarheit zu
vermeiden. In solchen Fallen muss die Ausdrucksweise geändert
werden; dalier nie.ht: ISavare qui a un fils procligue rtamasse
ni pour soi ni pour lui, sondern riamasse ni pour ce fils ni
pour lui-mëme". S. 123. Pronomina i franskan i allmänhet
förorsaka lärjungen många bekymmer, men de personliga i all
synnerhet. Regeln om de själfständiga formernas användning är
alldeles för kortfattad och abstrakt, jag menar särskildt den senare
delen, som lyder så här: "Härvid anmärkes, att de förenade
dativformerna böra begagnas, om ett föremål tar någon andel i
verbets handling; men om föremålet det icke gör, utan blott står
såsom yttre mål, mot hvilket verbets handling riktas, så användes
prepos. à och de själfständiga formerna". Denna regel lider
dessutom af den betänkliga bristen, att en del verb, som man efter
en sådan regel skulle väntat höra dit, tvärt om stå med de
förenade formerna; jag menar de på sidan 108—109 omtalade, som
uttrycka ett förnimmande, en iakttagelse, en förmodan etc. såsom
voir, découvrir, sentir, croire, savoir och andra. Det torde
vara bäst att punkt för punkt uppräkna de fall, där de
själfständiga formerna användas och slutligen lämna en fullständig
förteckning på de verb o ii uttryck, som så konstrueras. Säkert är, att
man på så sätt kommer fortast och säkrast till målet. S. 128.
Här har ett tryckfel insmugit sig, i det att les i exemplet: "Les
lui donnerai-je" återgifvas med "det". S. 133. Yid fråga om
det neutrala que (vore det icke riktigare att utgå från den
neutrala sujet-formen qui?) och dess användning står: "Yid
indirekta frågor får däremot icke que begagnas, utan i stället det
neutrala ce med följande relativt pronomen." Härvid bör dock
märkas, att i satsförkortning med infinitiv står que: t. ex. je
sais qu’en penser. Detta konstruktionssätt är så vanligt och
karaktäristiskt, att det förtjänt omnämnas. S. 13(3. Rad. 5
nedifrån står "vändt", läs "händt". S. 145. Anm. 2 lyder: "Man
akte sig väl för att använda det berättande tempus för handlingar,
som ofta upprepas eller öfvergå till en vana". Då regeln så
affattad lätt kan föranleda misstag, hade bort tilläggas, att tiden ej
får vara till början och slut fullt begränsad, i hvilket fall
berättande tempus måste användas. S. 147. Till förekommande af
felaktig användning af tempus i vilkorliga satser (isynnerhet hos
latinläsande lärjungar) hade förf. nog gjort väl uti att direkt
framhålla, att man aldrig får använda tempora för tillkommande tid
i vilkorliga satser; således hvarken futurum presens eller futurum
imperfekt. (kondit.) Detta är så viktigt ocli lärjungen begår så
gärna fel däremot, att det ej kan nog tydligt framhållas. S. 150.
Såsom undantag från regeln, att efter verb och talesätt, som
uttrycka en yttring af vilja etc., följer konjunkt., liade bort fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
