Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Naturvetenskap och teologi — Darwinismen eller Evolution og Evolutionstheorier af O. Asperheim (Gustaf Bring)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Sturzen-Becker, Franskt och engelskt skolbibliotek.
407
matiskt påstående, att inga andra förklaringsgrunder finnas.
Det vill af ofvan anförda citat t. o. m. synas oss sannolikt,
att Darwin själf betraktat det såsom någonting själfklart, att
de yttre lifsvilkoren under kampen för tillvaron icke ensamma
förklara varelsernas struktur, utan att dennas orsaker alltid,
i enlighet med det allmänna föreställningssättet, äro att söka
delvis inom det ännu outredda område, som ban kort och
godt betecknar såsom "varelsernas natur". Men med att säga,
att en varelse utvecklar sig efter sin egen art eller natur, har
man ju ingenting förklarat. Det är ju i grunden detsamma
som att säga, att man ännu ej funnit någon vetenskaplig
förklaring af företeelsen, utan låter sig nöja med att
konstatera, att den, analogivis att döma, tyckes vara normal. Att
en vetenskapsman endast i sista hand och i brist på bättre
förklaringsgrunder griper till en sådan utväg, torde få
erkännas vara fullkomligt i sin ordning.
Detsamma måste väl sägas om hänvisningen till en
ursprunglig skapareakt. Hvarje sådan akt ligger utom både
den vetenskapliga iakttagelsens och det analyserande
förståndets domvärjo. Åberopandet af gudomliga skapareakter kan
således aldrig betyda något annat eller mera än en
inkompetensförklaring å naturvetenskapens vägnar.
Vi komma härmed till en ny synpunkt för darwinismens
bedömande, den religiösa eller teologiska. Vid dess
tillämpande utfalla förf s omdömen 0111 Darwinismen t. o. m. ännu
strängare än de förut anförda. lian förklarar den då belt
enkelt vara en "skamfläck i den civiliserade människans
historia", "en mara", som alltför länge fått plåga
niännisko-slägtet. Bitter är forfcs klagan, att darwinismen, där den
får göra sig gällande, är "all religiositets säkra dcid", enär
den "ej erkänner Gud såsom naturens och människans skapare
ocli ej i sitt system gör bruk af Gud eller någon utanför
världen liggande kraft till förklaring af jordens historia från
den tid, hon i sitt rudimentära tillstånd begynte sitt
kretslopp i himlarymden." Ur samma synpunkt klandras
darwinismen därför att den låter lifvet begynna med en första
slemcell och från denna cell utveckla sig under ständig kamp för
tillvaron till dess det når fram till människan, utan att den
till förklaring af allt detta på något ställe hänvisar till "en
utifrån värkande skaparekraft."
Detta är nu en så vanlig uppfattning icke blott bland
vetenskapligt obildade personer, utan ock bland både
teologer och naturvetenskapsmän, att den kan förtjäna en
närmare granskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>