- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1887 /
431

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Om de mindre lärovärkens ombildning (B.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om de mindre lärovärkens ombildning.

Allmänhetens hand har länge varit hotande lyftad mot de
allmänna lärovärken. Riksdagen har gång på gång uppmanat till
vidtgående reformer och reduktioner. Regeringen har användt
det vanliga stormstillande medlet att tillsätta en komité och
på grund af dess betänkande, ehuru i många stycken därifrån
afvikande, har nu senast ecklesiastikministern framlagt ett
reformförslag. Ibland de fall, där komiténs och ministerns åsikter
•öfverensstämma, är det ett, som framkallat denna artikel, och
detta fall är, att båda anse nödvändigt att blidka den uppretade
opinionen genom försoningsoffer och att båda härtill utsett de
mindre lärovärken. Det är de smås öde att få sitta emellan,
när de store råkat att försynda sig. Quidquid delirant reges,
plectuntur Achivi.

Ingen torde emellertid förneka riktigheten af de skäl
ministern anfört för vidtagandet af ändringsåtgärder vid de nämda
lärovärken: undervisningens dyrhet och lärokursernas ringa
omfång. Ej häller kan man gärna bestrida statens rätt att indraga
eller ombilda hvilket lärovärk som hälst. Men om sålunda de
mindre lärovärken och de kommuner, där de äro förlagda,
fogligt måste böja sig under slaget, så kunna de dock göra
anspråk på att behandlas med rättvisa och att ej ensamma straffas,
där andra fela mycket värre utan att ådraga sig någon
bestraffning. Hvad som kan föranleda begagnandet af ett så
allvarsamt ord som »rättvisa« är den olikhet i behandling som de
lägre lärovärken fått röna: det obegränsade öfverseendet med
de femklassiga lärovärken och den mot de mindre visade
strängheten.

De delar af det kongliga förslaget, som vi här afse och
vilja här nedan granska, äro förslagen: l:o) att de kommuner,
där de nya trekl. skolorna komma att finnas, skola garantera
statsvärket en inkomst af de förhöjda terminsafgifterna till ett
bestämdt belopp; 2:o) att undervisningen vid dessa skolor må
utsträckas till den femte klassens kurs.

För att visa, huru dyrbara de mindre lärovärken äro, har
anförts statsutskottets utlåtande vid 1882 års riksdag, enligt
hvilket statens årliga medelkostnad för hvarje lärjunge under
åren 1877—81 utgjorde vid de högre lärovärken 180 kr. 27
öre, vid de femklassiga 156 kr. 60 öre, vid de treklassiga 222
kr. 62 öre. Komma emellertid de föreslagna reformerna att

Pedagogisk Tidskrift,

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:34:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1887/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free