- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1887 /
434

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Om de mindre lärovärkens ombildning (B.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

434

Om de mindre lärovärkens ombildning.

Nu kan det väl sägas, att den större kostnaden vid de
femkl. skolorna mer än uppväges af den fördelen, att det vid
dessa skolor finnes två bildningslinier. Däremot torde likväl
kunna invändas, att det från statens synpunkt är i allmänhet
likgiltigt, hvilkendera linien den lärjunge tillhört, som genomgått
ett lärovärk. Ja, man torde med fog kunna påstå, att tvänne
lärovärk, hvardera med blott en linie, det ena med real-, det
andra med latinlinie, gagna med sitt samfälda arbete staten
lika mycket som två på båda linierna fullständiga lärovärk.
Don invändningen, att vid en skola med blott en linie lärjungen
mången gång tvingas in på en bana, där hans anlag icke kunna
göra sig gällande, har ej så mycket att betyda, som man i
allmänhet tillerkänner den. Ty hvad först angår de medelmåttigt
begåfvade lärjungarna — och dit hör flertalet —, så är det ur
statens synpunkt likgiltigt, hvilkendera bildningslinien de välja.
Om de blifva nyttiga medborgare eller icke beror ej däraf, att
de inhämtat det eller det slaget af kunskaper, utan beror af att
de förvärfvat tillräckligt mått af det vetande som fordras för
deras lefnadsbana, samt framfor allt af karaktären. Hvad sedan
beträffar de mera begåfvade lärjungarna, så kan det om dem
hvars begåfning är af universel natur, sägas det samma som om
de först nämda; de lärjungar åter, som äro ensidigt begåfvade
för en viss vetenskap eller ett visst lefnadskall, skola nog, med
de rika bildningstillfällen som nu finnas, i de flesta fall hinna
fram till sin vetenskap eller sitt kall, om än deras studier till
en början gå i en annan riktning. Och skulle detta icke alltid
blifva fallet, så är de sålunda begåfvades antal så ringa, att man
rimligtvis ej kan begära, att man till dem skall taga någon
hänsyn. — Däremot medgifves det villigt, att tillvaron af två
bildningslinier vid ett lärovärk erbjuder högst betydande
fördelar åt den kommun,- där ett dylikt lärovärk är förlagdt.

Om nu, som ofvan visats, jämförelsen mellan de fem- och
trekl. skolorna ifråga om undervisningens dyrhet utfaller till
fördel för de senare, då medeltalen af kostnaderna för de båda
slagens samtliga lärovärk jämföras med hvarandra, så kommer
denna jämförelse att i de flesta fall visa sig ännu fördelaktigare
för de 3-kl. skolorna, då jämförelsen anställes mellan enskilda
lärovärk. Det sätt, som statsutskottet användt för beräkning af
lärovärkens dyrhet, att sammanföra alla lärovärk af samma slag
till enhet, är väl ej så litet oegentligt. Vi hafva visserligen
här ofvan följt det samma, men hafva gjort det blott för att
visa, att de trekl. skolorna äfven på detta sätt gifva ett
gynsam ni arc resultat än de femklassiga. Men, som sades, detta
sätt är oegentligt, ja i hög grad vilseledande. Ty icke kan det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:34:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1887/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free