Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Edvard Lidforss, Fransk språklära (Mbg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Sturzen-Becker, Franskt och engelskt skolbibliotek. 445
undantag .äfven je och ce, stående efter verbet, t. ex. dnssé-]e
en pcrir; la fot qui rCagit point, est-ce une foi sincére ?
Den är otydlig, då ju icke något skäl angifves, hvarför man säger
paycz-le à mon frère. Kortast och riktigast vore måhända att
säga, att dessa pronomen icke apostroferas, då de äro c n k 1 i t i s k a.
90. "D?ssa adverb (ci och là)–— sammansmälta med
det själfständiga ce till ett enda ord". Tillägg: hvarvid là
förlorar sin accent. 95. "De (näml. relät. pron. lequcl, qui, quoi)
skilja sig från de lika lydande frågande pronomenen endast deruti,
att det tillbakasyftande qui har en egen form, ackusativen que
för det omedelbara objektet och predikativet, samt att det kan
användas om både personer och saker, så ofta det icke styres af
en proposition". Följer lärjungen denna regel, skall han icke våga
använda qui ens om personer i rég. indir. 98. Regeln för
någon något — ingen (intet) är minst sagdt knapphändig. Att så
är fallet i formläran, är ju alldeles i sin ordning, men ty värr
lämnar icke häller satsläran några bestämda föreskrifter om dessa
pronomen. Dock vet nog hvar och en, som undervisar i franska,
att detta kapitel ingalunda plogar förefalla lärjungarna så lätt,
att det endast med några få ord kan få affürdas. I allra största
korthet hade väl åtminstone bort nämnas, huru man bör återgifva
sådana uttryck som t. ex. "ingen äf dem’’, "jag tviflar att någon",
"lyckligare än någon", "utan någons hjälp", "icke utan någons
hjälp" o. s. v., äfvensom att autun ej förekommer i plur. utom
vid pluralia tantum. Belysande exempel, som här om
någonstädes skulle varit på sin plats, saknas helt och hållet. En god
och lämplig vink gifver förf. däremot, då han säger, att man ej
får säga: je n’ai rien d’encre,utan: jen’ai pas d’encre. Skada
blott, att det icke direkt och bestämdt framhålles, att det är vid
substantiv som rien på detta vis ej får användas. Det hade
äfven måhända bort till jämförelse påpekas, huru fallet är vid
adjektiv. Dessutom hadø man väntat att finna någon
upplysning om, när det är. som ingen återgifves med ne–-pas
(point, pius, jamais etc.) de. Eljest kan det ledsamma inträffa,
att en så värdefull notis, som den förf. här lämnar, af en och
annan lärjunge missförstås och tillämpas på oriktigt sätt. 128.
För verbet résoudre upptages endast betydelsen "upplösa". Bet.
"besluta" omnämnes icke. 136. Här kallas den satsdel för
kopula, som eljest plägar benämnas predikat. Uti det anf. ex.
Nous irons à droite skulle således irons vara kopula. Samma
benämning förekommer sid. 92, r. 6, 12, 28; sid. 93, r. 2, 21,
25, 32; sid. 129, r. 15, 2.3. Däremot skrifver förf. verbet sid.
91, r. 3 nedifr.; sid. 93, r. 5, 8, 11, 14. — 140. Vid tal om
de fall, då bestämda artikeln användes i franskan utan motsva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
