Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Edvard Lidforss, Fransk språklära (Mbg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153 V. Edvard Lidforss, Fransk språklära i sammandrag.
outre cela; outre la somme stipulée, il regut cncore deux
cents francs; tous étaient là, excepté sa mcre; sauf Vestime
que je lui pörte; il a tout perdu, sauf la vie; il est vers (les)
trois heures; il est ingrat envers son bienfaiteur; échanger
qu. chose contre qu. chose. At följ. prepositioner: depuis, des,
durant, pendant, entre och parmi inrymmes ingen plats alls,
vare sig i den ena eller den andra kategorien. 157. Här talas
om vissa adjektiv, som vanligen sättas före substantivet, utom i
det fall att adjektivet själft har en bestämning. "Dock kan",
tillägger förf., ’hufvudrcgeln följas, om adjektivets bestämning är
ett af de enstafviga fort och trop, stundom äfven om det är bien
eller si". Förf. medger nog, att dessa fyra adverb icke äro de
enda, som bort anföras. Själf skrifver han nämligen omedelbart
därefter bland exemplen följande: une très jolie maison och sid.
119: Nous avons fait aujourd’hui une longue (assez longue)
promenade. 159, 2. Anm. "Felas den ena jämförelseleden, så
bör desto vid komparativen återgifvas med d’autantv. Detta
är fullkomligt sant, men de tvänne undantagen fant mieux och
tant pia såsom utrop borde hafva påpekats. 169 — 170. Vid de
tillegnande pron. hade bort omnämnas, att den själfständiga
formen användes framför ett ensamt stående propre. Erfarenheten
lär, att detta måste framhållas. Följ. exempel, som förekommer
sid. 42: Il n’a pas donné moins de soins à leurs enfants
qu’au\ siens propres, hade därför passat bättre här och bort
åtföljas af en, om än så knapphändig, regel. Däremot synes det
vara onödigt att i en skolbok omnämna, att ce användes i sådana
fall som dessa: Quand ce vint à payer — — —.
Nonob-stant lettres à ce contraires. Sur ce, je suis votre serviteur
(sid. 132 ) — 179. "–-I relativsatser, som inledas med
dont, är ordföljden densamma som i bufvudsatser, och för öfrigt
får dont icke begagnas, om substantivet, hvaraf det beror, är
styrdt af en preposition". Förf. skrifver det, syftande på dont,
i ett sammanhang, som förefaller orimligt. Att på en och samma
gång pdstå, att dont icke får begagnas ocli att det dock (då det
icke får begagnas?) kan bero af "ett substantiv, detta är ofattligt.
Här är naturligtvis icke fråga om hvad förf. menar. Detta
ligger i öppen dag. Men det är fråga om uttryckssättet i en
lärobok. 181. " Quoi är rent neutralt och står derföre oftast
efter ce, rien och cliose, samt voilà och voici. Det styres alltid
af preposition". Påståendet, att chose kan vara korrelat till
quoi, är, om också icke alldeles oriktigt, dock oförsiktigt.
Exemplet Ce sont choses à quoi vous ne prenez pas garde,
hvarigenom det skulle kunna bestyrkas, är enligt vårt förmenande i
en lärobok af detta omfång icke på sin plats. Här bör nämligen
Ped&gogUk Tidskrift,
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
