Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Edvard Lidforss, Fransk språklära (Mbg) - Genmäle till Nils Pallin (J. A. Aurén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Sturzen-Becker, Franskt och engelskt skolbibliotek. 449
" Onze och onzième behandlas nu för tiden så, som om de
började med konsonant" böra flyttas från satsläran till formläran
eller ljudläran.
Korrekturläsningen är värkstäld med stor omsorg. Utom de
af hr Miinchmeyer påpekade tryckfelen hafva vi påträffat endast
några få och helt obetydliga. S. 11, r. 21 ils convient, 1. ils
conviennent. S. 17. Formlara, 1. Formlära. S. 42, r. 16
très-diffcrente, 1. tres différente. S. 95, r. 5 très-beau, 1. tres
beau. S. 120, r. 4 nedifr. s’ècoula, 1. s^écoula. S. 121, r. 17
QtfaH-elle, 1. QiCa-t elle. S. 136, r. 7 vi hafva att lefva af, 1.
vi hafva något att lefva af. Ib., r. 4 nedifr. Llhilka, 1.
Hvilka. S. 138, r. 14 cc, 1. ce. S. 147, r. 16 Den gamle, 1.
De gamle. S. 170, r. 2 set, 1. cet. Ib., r. 7 à, 1. a. S. 172,
r. 4 kas-tad. S. 179, r. 18 H n’est pas entre, 1. lln’estpas
entré. Till sist anmärka vi, att förf. gjort sig skyldig till en
liten inadvertens, i det lian skrifvit s. 11, r. 13 S:t Roch,
äfvensom s. 96, r. 4 S:t Pierre, S:te Thérese, medan däremot det
riktiga skrifsättet iakttagits s. 95, r. 2 nedifrån: Le S’ Géran.
Mbg.
A en granskning, intagen i Pcd. Tidskrifts majhäfte d. å.
och underskrifven Nils Pallin, anhåller undertecknad att få
meddela följande
Genmäle.
För att gifva läsaren nödiga förutsättningar börjar
granskaren sin undersökning med ett dels summariskt, dels
ordagrant återgifvande af några ur den granskade uppsatsen lånade
yttranden, hvilka han antingen lämnar oanmärkta eller
godkänner, hvarför jag icke har något af vikt att därvid erinra.
Härefter följer ett anförande rörande ändamålsenligheten i en
olika skrifning af det akt. supinet och neutr. af part. pass.,
betraktade såsom böjningsformer af samma verb, med anledning
hvaraf gr. säger: "Det må genast anmärkas, att här ännu alls
icke kan vara tal om att gifva ett och samma ords olika
grammatiska ställningar olika beteckning. Frågan gäller i främsta
rummet, om supinum aktivum och part. pass. neutrum äro
samma ord». Antagligen syftar gr. med dessa ord på den fråga,
som i granskningens senare del göres till föremål för hans
undersökning, näml. om de nämda formerna böra anses som två
skilda ordklasser. Emellertid uttalar sig gr. redan i följande
mening i full enlighet med min uppfattning, som är, att sagda
former ursprungligen äro samma form, i det han säger: "supi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
