- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1887 /
458

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Genmäle till Nils Pallin (J. A. Aurén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

458

Genmäle.

Om man också med skäl kan betrakta detta resultat af gr:s
undersökning mera som en kuriositet än som ett genomtänkt
yttrande i en språkfråga, så kan icke hans följande inkast affärdas
lika välvilligt. Detta hans yttrande lyder sålunda: "Om man
således mot förf:s åsikt måste medgifva, att de svenska passiva
participerna värkligen hafva en egen stamform, så återstår att
tillse, huruvida icke också den hos dem af förf. bemärkta andra
bristen får maka åt sig. Enligt förf:s åsikt skulle deras stam icke
blott icke vara för dem själfva egendomlig, utan icke ens vara
framför ändelser oföränderlig. Och exempel på den anmärkta
föränderligheten Anner förf. i hvarje svenskt passivt participium". Mitt
påstående lyder däremot sålunda: "I svenskan har part. pass.,
såsom vi redan antydt, icke alltid en egen stamform, och då det
har en sådan, fogas icke ändelserna till denna stamform oförändrad"
(sid. 31). Af detta mitt yttrande, att i de fall då part. pass.
eger eller kan sägas ega en egen stamform, denna stamform i
regeln icke blir oförändrad vid ändelsernas tillfogande, — af detta
mitt yttrande anser sig gr. ha fog för det påståendet, att jag "i
hvarje svenskt passivt participium" finner exempel på den
maskulina formens föränderlighet vid bildandet af neutrum.

Men icke nog härmed. Omedelbart efter det förra yttrandet
har gr. ett citat, i hvilket följande påstående förekommer: "Den
för mask. af part. egna formen blir vid bildandet af neutr. antingen
oförändrad, såsom i köpt, mött, fäst; eller" etc. Med anledning
häraf säger gr.: "På samma sätt som part. pass. köpt, mött,
fäst uppvisa ock adj. brant, mätt, fast lika former för mask. och
neutr.; men icke faller det någon språkkarl in att däri finna stöd
för ett så underligt antagande som att adj. sakna en framför
ändelser oföränderlig stam!" Härtill har jag endast att svara, att
adj. brant, mätt, fast eller andra med dem lika böjda adj. har
jag mig veterligen icke med ett ord omnämt i min uppsats och
kan sålunda om dem icke gärna hafva gjort "ett så underligt
antagande som att adj. sakna en framför ändelser oföränderlig stam".
Och om de med dessa adj. af gr. sammanstälda pass. part. köpt,
mött, fäst yttrar jag, som nyss är sagdt, att deras maskulina
form blir vid bildandet af neutrum oförändrad, d. v. s. att de
ega en vid den neutrala formens bildande oföränderlig stam, hvadan
jag icke häller om dem gärna kan hafva gjort det underliga
antagandet, att de sakna en framför ändelser oföränderlig stam.

På tal om den egna och framför ändelser oförändrade
stammen yttrar gr. sedan rörande de starka verberna: "Att i de
starka part. pass. mask.-ändelsen en vid plnralböjningen förlorar
sitt e, är ju alldeles identiskt med adj.-böjningen (part. tagen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:34:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1887/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free