Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - E. Carlson. Skolgeografi i två kurser (C. A. Z.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
E. Carlson, Skolgeografi uti två kurser.
skapen, Loirelandskapen, Garonnelandskapen, Rhönelandskapen och
Corsika; men vid närmare eftertanke finner man det mer än vågadt
att uppräkna Artois, Flandern och Lothringen bland
Seinelandskapen. Mot förf:s indelning af Tyskland vilja vi blott anmärka,
att efter konungariket Preussen borde "spridda småstater i
Nordtyskland" följa och därefter mellersta Tysklands stater. Att förf.
uppräknar de Tliüringska staterna i en not, icke i texten, är ju
lämpligt; men att Oldenburg, Mecklenburg-Schwerin och
Braunschweig icke särskildt nämnas äfven i den andra kursens text,
gilla vi icke lika obetingadt. Bland Schweiz’ tyska kantoner synas
oss Zurich och S:t Gallen hafva förtjänt att nämnas, likasom Vaud
bland de romanska. Af Belgiens och Hollands provinser har förf.
knappast omtalat någon, icke Vestflandern, Östflandern och
Syd-brabant, icke Sydholland, Zeeland och Geldern. Englands gamla
konungariken kunde väl hafva blifvit anförda i en not, likasom
några af de förnämsta grefskapen. Danmarks geografi är i
knappaste laget, men likväl utförligare än Finland, hvars geografi i
första och andra kursen tillsammans upptager föga mer än en
half spalt, eller en fjärdedels sida. Rubrikerna i andra kursen
äro läge, natur och klimat, indelning och städer, inbyggare,
näringar och samfärdsel, författning och, där sådana finnas, biländer.
Börande förvaltning och författning, näringar och samfärdsel
lämnas i den andra kursen för Sverige och Norge rätt utförliga
meddelanden.
Förf:s behandling af Asien och Afrika i politiskt afseende
synes oss i det afseendet mindre lyckad, att han indelar dessa
världsdelar uti länder, lydande under europeiska stater, samt
inhemska välden. Följden blir, dels att dessa världsdelar, eftersom
de europeiska besittningarna uppräknas först, framställas mera
såsom bihang till europeiska stater än i och för sig utgörande
något helt, dels att vidt skilda områden, såsom Siam och Persien,
såsom Marocko och Abessinien, komma att stå bredvid hrarandra,
dels äfven att t. ex. Algeriet, områden vid Senegal och på nedre
Guinea samt Réunion löras tillsamman, hvartill kommer, att man
t. ex. blott i en anmärkning under de turkiska provinserna Hedjas
och Jemen finner angifvet, att sultanatet Oman samt en mängd
stammar i det inre Arabien äro oberoende, på samma sätt som
den oberoende Oranjerepubliken omtalas i det stycke, som afhandlar
de britiska besittningarna i Afrika. Med afseende på Australien,
som till största delen innehafves af europeiska makter, faller sig
förf:s framställningssätt något naturligare. Den anordning, som
förf. vidtagit med afseende på Nordamerikas Förenta stater,
nämligen att i noter uppräkna alla staterna efter deras läge och i
texten anföra blott de märkligaste, denna anordning förefaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
