Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. M. Robert. Questions de grammaire et de langue française (E. Edström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. II. Robert, Questions de grammaire etc. 73
värde. — En därpå följande samling af adverbiela uttryck har
relativt mindre värde, då de endast äro ordnade efter de i dem
ingående prepositionerna och några förklaringar öfver deras
stundom svårtydda betydelse ej gifvas. En sammanställning af
exempel på användningen af plciii och tout i sådana uttryck
(t. ex. Elle l’embrassait à pleines lèvres, Les derniers coups
de cloche sonnaient à toute volée) är af intresse. Så ock
exemplen på egendomligt bruk af quand mëme, autrement, soi-disant
(hvilket sista, mot Littrés påstående, af goda författare ofta
användes äfven om saker). — Ett litet kulturhistoriskt kåseri
öfver "les métamorphoses du fat" får man, så att säga, på köpet.
Förf. genomgår efter hvart annat namnen mignon, muguet etc.
ända till grelotteux och pschutteux och vill visa, att nästan
samtliga dessa benämningar på den parisiska modnarren ega ett
visst samband med de perioder, hvarunder do uppträdt. — En
uttalslista öfver en del egennamn afslutar boken.
En recension, om än aldrig så fördelaktig, plägar ej gärna
undvara allt tadel; om icke annat, anmärker man ett och annat
i detaljen. Det möter ej någon svårighet, att i detta fall följa
den vanliga schablonen. Yi lia redan antydt, att förf. ej alltid
är "å la hauteur de la science". Detta visar sig genast i början
af boken, då han utan invändning anför Sarcey’s ord om uttalet
af det s. k. muljerade l: "Je suis convaincu que cette
prononciation (comme le gl des Italiens) est en effet d’importation
exo-tique, qu’elle nc s’est jamais acclimatoe qu’artificiellement à Paris"(!)
Att förf:s fonetiska insikter i allmänhet ej äro djupgående,
framgår t. ex. af föreskrifter som: "Prononcez le v frangais pius
mon (?) que le v hollandais." Här och där gör sig förf. skyldig
till oegentligheter eller inadvertenser, såsom, för att ta ett par
exempel i början af arbetet, då till bestyrkande af uppgiften att
sammansatta geografiska namn understundom bortkasta best.
artikeln, anföras två exempel, af hvilka det ena har "son envoi en
Nou-velle-Calédonie" ocli det andra "notre voyage en Haute—Egypte
et en Nubie". Förf. tillägger, att sådana ex. äro mycket
sällsynta. Utelämnandet af artikeln beror naturligtvis här på
användningen af prep. en-, det egendomliga ligger fastmera däri,
att denna prep. här användts. Eller då förf. såsom exempel till
sin regel att "sans est suivi d’un substantif precédé de 1’article,
quand, par la negation qiü accompagne le verbe, il acquiert la
valeur de avec", upptager följande: "Sans avoir souffert des inaux
bien terribles, il avait assez frayé avec la gëne pour savoir etc." (!)
Att "maux" här föregås af "des", beror på att den i "sans"
liggande negationen ej hänför sig till "maux", utan till "bien
.terribles". Det är i allmänhet ej ovanligt att bland de af förf. an-
Fedagogisk Tidskrift,
tf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
