Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - R. Törnebladh, Läsebok i modersmålet för de allmänna lärovärkens tre lägsta klasser (J. Nordlander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
R. Törnebladh, Läsebok i modersmålet.
slutet af samma tal. Det heter: "ingalunda månde vi tåla ofrid
ocli olägliglict af dig". Strinnholm, som följes, har olag och äfven
originalet (ülög). — Fryxells uppgift, att herr Jon beslöt söka åt
Gustaf ett säkrare gömställe, ändras till lämpligare; och när
samme förf. talar om skjul, som uppsatts till de gåendes
bekvämlighet, försämras detta till de resandes. Sid. 9 säger drängen:
"Jag tycker, att vi hafva haft just ett styft arbete för mulet",
men man förstår just ej meningen därmed. Hyltén-Cavallius’ och
Stephens’ ord lyda sålunda: "mig tyckes, vi hafva haft ett styft
målabete", d. v. s. ett långt uppehåll mellan målen. Sid. 307
förklaras disarsalen såsom gudinnornas, gudomlighetens sal, men bör
vara gudinnans, emedan di sur är gen. sg. och ej pluralis. I
samma saga kvarstår nijölkkärna i st. f. smörkärna. Starbäck
ger dalkarlarne vitsord om att vara "de mest frisinnade bland
svenskarne" sid. 407, men detta ord hade väl bort utbytas mot
"frihetsälskande".
Om Dalelfven heter det hos Andersen (enligt folkskolans
läsebok samt Sundéns och Modins)":
"Begifver du dig hit upp, finner du en oändlig rikedom af
taflor, under det du följer med från det porlande källsprånget
ofvan Finnstugan och spejar i hvarje förgrening af de bifloder, som
elfvarna upptaga". Utg. ändrar detta s. 479 sålunda: "Der
uppe möter en oändlig rikedom af taflor, under det att ögat
följer med från det porlande källsprånget ofvan Finnstugan och
spejar" o. s. v. Följande stycke börjar med de orden: " Vi dröja
i den mörka skogsöknen, der elfven synes i sig famna hela
naturens allvar"; de nämda läseböckerna ha här samla. I dessa
läses ock: "Vi se den ilande strömmen under Avestas gula
ler-branter; såsom flytande bernsten störtar sig det gula vattnet... ";
men utg. har utelämnat "flytande". Längre ned heter det vidare:
"Men nu rycker han i sjudande hvirflar bort med den pilsnabba
strömmen’’, där (le andra äldre böckerna ha ryckes.
Åtskilliga andra oegentligheter finnas ock, t. ex. någorlunda
skick sid. 458; "Björnen saknar de egentliga rofdjurens förmåga
att smyga eller lura sig till sitt byte", sid. 275; "Björnen bär
en ko på sina framfötter", sid. 27G. "Sedan husbonden hört denna
egendomliga berättelse, frågade han, hurudan den hund, "som den
lille haft med sig, hade sett ut, ocli då ban fatt noggrann
beskrifning därpå, började ban förmoda", sid. 301. Öfverallt skrifves
eljes, hvilket ju kan försvaras med hänvisning till Sundén; men
hvarför skrifva säl i st. f. själ? K. Sidenbladh har i Pedagogisk
tidskrift 1869 visat, att den senare formen är den enda riktiga
ocli därför ej bör vika för vestkustens danska säl. Att ändra
lyfte till lyftade liar intet skäl för sig. Verben välta och vältra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
