Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - J. O. Ekmark, Svensk läsebok för de allmänna lärovärkens tre lägsta klasser (G. F.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. O. Ekmark. Svensk läsebok för tle allm. läroverken.
167
hvilken form innehållet i lians läsebok är affattadt? Helt säkert
spelar det formela en ganska stor roll under de första skolåren,
om ock mindre än under de senare. Omedvetet för lärjungen
själf inprägla sig i lians minne uttryckssätt, som förekomma i
en läsebok som denna, hvilken så flitigt användes och som för
honom i visst afseende alltid kommer att vara en mönsterbok. Äro
då dessa i formelt afseende otillfredsställande eller rent af
felaktiga, för han med sig genom skolan en tung och besvärlig last,
som är honom till hinders, då han senare vid uppsatsskrifningen
skall lotsa sig fram mellan modersmålets blindskär och många
andra farligheter.
Äfven andra delar än de egentliga reseskildringarna härröra
från d:r E. själf. Dit höra förnämligast de sex stycken, som
handla om "Foriigrafvar", och de tre afdelningarna "Historiska
tidsbilder", i hvilka en stor del af prosaläsningeu är af d:r E:s
hand. Det är oss ett nöje att påpeka, att förf. här åstadkommit
något af värklig förtjänst. Framställningen, som utan tvifvel
underlättats af att han haft ett förut utarbetadt material att tillgå,
är i allmänhet god, stundom intressant och spännande *. Ett
mycket godt grepp har det varit att, där så varit lämpligt,
anknyta de historiska tidsbilderna till talande och handlande personer,
som tänkas lefva på den tid, som är i fråga. Det hela blir
härigenom mera konkret och tilltalande för lärjungen.
Innehållet, som i mycket rör sig på det i trängre mening
kulturhistoriska området, är äfven synnerligen väl valdt. Om
utrymmet tillåtit, skulle det kanske varit lämpligt att medtaga dylika
skildringar äfven från senare perioder i svenska historien,
hvarigenom en större öfverensstämmelse skulle hafva vunnits med.
skolkurserna.
Vända vi oss till de från andra författare hämtade prosaiska
läsestyckena, finna vi, att d:r E. har lyckats att sammanföra och
gruppera ott rikhaltigt och i allmänhet ganska värdefullt
material inom fäderneslandets äldre politiska historia, dess geografi
och naturalhistoria. Den nordiska gudasagan är naturligen i en
svensk läsebok oundgänglig. Den förekommer äfven, mon nog
hade det varit lämpligare, om den, hvad den poetiska Eddan
beträffar, framstält» efter Gödeckes nyare och bättre öfversättning
än efter Afzelius’ redan 1818 offentliggjorda **. — Hjältesagan
* Enskilda oriktiga ord förekomma, såsom "skrå" för "skråordning"
(s. 518, 521), "brätt" i st. f. "brätte" (s. 523). "till färgen tudelad" (s.
528).
** l’å innehållsförteckningen uppgifves Afzelius som öfversättare af
"Eddorna". Han har dock öfversatt endast den s. k. "Sämund den vises
Edda". Den andra, den prosaiska, öfversattes at A. J. Cnattingius (1819).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
