Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genmäle mot Nordlanders granskning af Läsebok i modersmålet (R. Törnebladh)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genmäle.
209
anlitande af endast svensk litteratur, är lätt insedt, ocli för
Öfrigt bör det besinnas, att denna litteratur icke är eller kan vara
själfständigt svensk, utan omfattar många bearbetningar och
uppsatser trån annat håll, likasom framställningar, som röra andra
än rent svenska ämnen.
I våra grannländer, Norge och Danmark, hafva också för
de lägre klasserna under många år användts läseböcker af
omväxlande innehall, hvaraf rätt mycket hämtats icke blott från
Sverige och Finland, utan äfven från Tyskland och andra länder.
Att dylika läseböcker för undervisningen varit fruktbringande,
särskildt med afseende på vidgadt välde öfver språket och lätthet
att i muntlig framställning bruka det, kan anses såsom en känd
och erkänd sak. Utgifvaren har därför trott sig med fördel
kunna upptaga från danskan och norskan öfversatta eller
bearbetade stycken jämte de ursprungligen svenska. På sådant sätt
har åt boken gifvits en så mycket som möjligt nordisk karaktär,
medan därjämte det svenska elementet framträdt i synnerhet i
berättelser ur historien och i ortskildringar, Hast, hut not least
Det är klart, att en läsebok utarbetad efter här angifna
grundsatser skall inom vissa afdelningar innehålla rätt mycket
af icke rent svenskt ursprung. Den statistiska beräkning, som
granskaren i afseende härå uppgjort öfver de tro första
afdelningarna, är dock vilseledande. Dels hafva nämligen de poetiska
styckena, som, med ett par undantag, äro originaldikter på
svenska språket, icke tagits i betraktande, dels har beräkningen
gjorts ej efter sidtal, utan efter antal stycken, hvarvid må
ihågkommas, att en mängd korta sådana måst intagas till
underlättande af öfning i muntligt återgifvande, särskildt inom talrikare
klasser. För öfrigt lär man ej med skäl kunna fordra, att
fablerna skola vara till någon större del hämtade från den svenska
litteraturen. Hvad angår legenderna, instämmer utgifvaren i
granskarens åsikt, att det är pedagogiskt riktigt att utgå från
något för lärjungen kändt. I det afseendet torde berättelserna
om Abraham och aposteln Johannes väl försvara sin plats, och
sägnen om Christophoms sluter sig så naturligt till
bibelläsningen, att den icke bort saknas.
Att bland sagorna några sådana af Andersen upptagits, lär
icke ogillas af någon, som känner, hvilken omtyckt läsning de
utgöra för de unga och huru de blifvit införlifvade med olika
folks litteratur. Deras egenskap att vara konstgjorda skulle
naturligtvis hafva anvisat dem särskild plats, 0111 ordnandet af
styckena bort sko efter den estetisk-litteraturhistoriska
synpunkten, hvilket däremot nu icke är fallet. Asbjörnsen och
Moe, Grimm och S. Grundtvig äro så välkända namn i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
