Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Svar till Erik Lundberg (Fredrik Anderson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
Svar till Hr Erik Lundberg.
upplupen, ej förfallen ränta, så vet jag ej något hinder för, att
man kan tala om en upplupen annuitet, ehuru den först vid en
viss termin förfaller till betalning. I detta exempel var den
löpande annuiteten kr. 2,50 pr dag. Man frågar då: Efter
hvilken tid uppgår denna annuitet till samma belopp som den vid
36:te årets början återstående skulden 435: (50 (efter min
beräkning) jämte 5 procent ränta intill samma tid? Utföres denna
räkning, så blir svaret: efter 179 dagar, hvilket, som man ser,
är alldeles detsamma som det ofvan stående 0,496 år. Om nu
långifvaren och låntagaren vilja den dagen utjämna sitt konto
eller föredraga att vänta till nästa betalningstermin, är för
räkneexemplet naturligtvis alldeles likgiltigt, lien nog kan lånet i viss
mening sägas vara slutamorteradt med förstnämde dag. *
Jag har vidare förklarat hr Solanders andra formel teoretiskt
oriktig i föreliggande fall, men i praktiskt hänseende (d. v. s. om
man blott afser att få ett närmevärde) lika användbar som den
stränga formeln. Detta finner hr L. så underligt. Huru många
hundra sådana approximativa formler använda vi ej vid
matematikens praktiska tillämpningar inom fysiken och astronomien?
Därmed har jag naturligtvis ej sagt, att jag i en lärjunges skriptum
skulle godkänna den.
Till slut några ord om hr L:s egendomliga bevisningsmaterial,
.lag vet ej, om i den allmänna bildning, man fordrar af en lärare,
jämväl lagkunskap må anses inbegripen, men hvad jag är alldeles
säker på, är, att det omöjligen kan fordras af en abiturient —
— och det var till en sådan som frågan ursprungligen var stäld
— att känna Sveriges rikes lag, och därtill kunna den på sina
fem iingrar, ty som bekant upptages icke i afgångsstadgan nämda
värk bland de böcker, som examinanden eger medföra i den
skriftliga examen. Hvad för öfrigt dess förbud mot räntans läggande
till kapitalet beträftar, har detta ej hindrat ens svenska staten
att både som låntagare och långifvare praktisera sådan
ränteräkning, lika litet som Thora’s och Talmuds förbud mot all slags
ränta hindra judarne att med förkärlek idka just sådan
låne-handtering.
Halmstad den 18 maj 1888.
Fredrik Anderson.
* För att visa att detta icke är något påfund at mig, ber jag att
få hänvisa exempelvis till I. K. G. Fogelström "Handbok för affärsmän",
där man sid. 78 och följ. finner "Tab. 4, utvisande den tid, som åtgår
för amorterande af ett kapital" etc., där tiden öfverallt just är angifven
i år och dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
