Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Om den pedagogiska slöjden (Roderik Lindvall) - I. Om den pedagogiska slöjdundervisningens mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Om den pedagogiska slöjden.
punkter. Vi kunna skilja fyra hufvudriktningar ocli skola i
korthet omnämna hvardera riktningens mål.
1) Slöjdundervisningen har till ändamål att direkt
förbereda för lifvet genom bibringande af vissa bestämda
handa-färdiglieter, afseende antingen hemarbeten eller att förbereda
lärjungarna till inträde i något särskildt yrke.
2) Slöjdundervisningen liar till ändamål att vara medel
för själslifvets utveckling och för bibringande af positiva
kunskaper. Denna riktning är den Fröbelska, så kallad
efter Friedrich Fröbel (1782—1852), ett af de förnämsta
namnen inom pedagogikens historia.
3) Slöjden användes såsom ett medel för ernående af
en intensiv åskådning. Denna riktning omfattas af den
Hfcr-bartska skolan, så kallad efter Johan Friedrich Herbart
(1776—1841), en bland grundläggania af en vetenskaplig
pedagogisk litteratur.
4) Slöjden användes hufvudsakligen såsom ett formclt
bildningsmedel. Till den sistnämda åsikten, först framstäld
af den finske pedagogen Uno Cygnæus, ansluta sig anhängarna
till Nääs-systemet.
Cygnæus säger: "Man har någon gång anmärkt, att
uttrycket "formelt bildningsmedel" vore ett från Tyskland
importeradt slagord utan all betydelse. Detta kan jag ej
f örstå, ej medgifva. Såväl handarbetet som teckning, musik
och gymnastik kunna bedrifvas i industrielt, estetiskt och
militäriskt syfte med förbiseende och försummande af det
pedagogiska, och däri ligger just ett stort och förderflig^
misstag. I skolan måste det pedagogiska, det uppfostrande
syftet vara hufvudsak, sålunda och endast sålunda kommer
folkskolan, som är en allmän bildningsanstalt, att bilda för
lifvet i allmänhet, icke för enskilda ändamål, hvilket är
fack-skolans sak. I den allmänna skolan bör ingen ’educatio ad
hoc’ förekomma".
Vi hafva sagt att den pedagogiska slöjdundervisningens
mål är uppfostran; nu afser ju uppfostran i våra
grundläggande läroanstalter (märk väl: grundläggande i motsats mot
fackbildande) att indirekt förbereda för lifvet: närmare
bestämdt blir sålunda slöjdundervisningens mål hufvudsakligen
att söka åstadkomma en formel bildning, d. v. s. en utveckling
af såväl själens som kroppens krafter, en utveckling af
egenskaper.
Vi vilja nu undersöka hvari den formela bildning består,
som utgör slöjdundervisningens mål.
Hos barnet fins både kunskaps- och värksamhetsbegär,
och uppfostrarens svåra och höga kall är det att leda dessa
begär in på rätt stråt. I skolor med endast teoretiska ämnen
kommer alltid en brist att finnas, nämligen bristen pà något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
