Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Några ord om de klassiska studiernas ställning vid våra lärovärk jämte anmälan af Grekisk syntax i sammandrag af Chr. Cavallin (Hilding Andersson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§78 JJågra ord om klassiska studier etc.
skola, lika litet som jag vill påstå, att latin ocli grekiska äro
nödvändiga; jag vill blott påpeka ensidigheten i det resonemang,
som röjes hos många af våra ifrare för undervisningsreformer, då
de fråga: "bör ej hvar och en veta det och det?" och därmed
anse afgjordt, att detta bör läsas i skolan. Hvem känner ej till
de ironiska aforismerna på den här trallen: "man lär pojkarna,
hvad tempus Cicero begagnar i hypotetiska perioder af oratio
obliqua, men mail lär dem ej, hvad mat de skola akta sig för,
om de hafva magsyra"; "man lär dem, hvad straff Drakos lagar
bestämde för stöld af ett äpple, men man lär dem ej, hvad det
här i landet kostar att sätta ett begagnadt frimärke på ett bref."
Det löjligaste är, att mången Anner dylika aforismer dräpande, då
de vända udden mot klassiska studier, men ej tål att höra dem,
om de varieras så här: "man låter pojkarna räkna ut, huru mycket
af hvart sädesslag det linnes i en tunna, som innehåller dubbelt
så mycket råg som korn och dubbelt så mycket korn som hafre,
men man lär dem ej, hvad en tunna råg gäller på torget;" eller
"inan lär dem flodsystemet i Kina men ej vägsystemet i hemorten".
Att det ojämförligt största antalet af de klassiska studiernas
vedersakare stödja sig på argument af den klena halt, som här
blifvit påpekad, kan svårligen förnekas. Hvad vikt bör man då
lägga vid deras rop? "Jo de betyda ganska mycket," menar
någon; "ty hvad man ständigt hör ropas, det blir man till sist
benägen att tro, och så skapas en opinion, som skall hafva mer
kraft än några förnuftsskäl att drifva reformen igenom". Detta
kan vara sant, och det kan ju hända, att en och annan bland
desse ensidige bedömare af frågan själfve inse ensidigheten i sitt
omdöme men likväl högt och käckt ropa ut det i den öfvertygelsen,
att målet dock därigenom säkrast vinnes. Beräkningen är ej oäfven
men kan komma på skam; ty det är vanskligt att räkna med en
så osäker faktor som allmänna opinionen; i dag rinner den, såsom
det tyckes, oemotståndligt fram i en riktning, i morgon kan den
hafva slagit in på en annan, och dess språkrör skola med orubblig
själfbelåtenhet kalla dem för dårar, som i dag heta profeter.
Men det finnes ock en och annan, som utan att göra sig
skyldig till sådan ensidighet omfattar samma åsikt 0111 önskvärd-,
heten af latinets och grekiskans förvisning ur våra skolor. .Tag
tänker nu ej på den skenbara fiiliet från ensidighet, som finnes hos
dem, hvilka taga frågan i betraktande från den ena synpunkten
efter den andra och beständigt komma till det resultatet, att de
klassiska studiernas lämplighet vid undervisningen blott är en
inbillning. Men jag tänker på dem, som hafva blicken öppen för
alla de egenskaper hos latinska och grekiska språken och
litteraturen, soin göra dem så väl egnade till undervisningsämnen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
