Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Nils Lövgren. Kyrkohistoria till skolans tjänst. Med en serie biografier (Fr. Westling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 Nils Lövgren, Kyrkohistoria till skolans tjänst.
ett för sig afslutadt helt och genom större stil äro tydligen
skilda från de förra. När så är händelsen, har denna
uppställning till och med en fördel med sig framför hvarje annan, den
nämligen, att läsestyckena ej gärna kunna undgå att ådraga sig
lärjungarnas uppmärksamhet.
Vi hafva ej för afsigt att inlåta oss på en närmare
redogörelse för och granskning af läsebokens innehåll, emedan vår
anmälan då måhända blefve allt för vidlyftig. Vi vilja blott
nämna, att dess viktigaste del utgöres af ett 30-tal biografier,
samt att urvalet af det, som meddelas, synes oss godt och
framställningen i det hela taget förtjänstfull. Bättre skulle det dock
hafva varit, om i lefnadsteckningarne ännu flere för personerna
och doras tidehvarf betecknande yttranden och handlingar
berättats, än som skett. I stället kunde åtskilliga detaljer hafva
förbigåtts, hvilka förmodligen ej äro i stånd att uppväcka
lärjungarnas intresse.
Hvad själfva läroboken angår, har förf. genom sitt yttrande
i företalet om Cornelii kyrkohistoria, inbjudit till en jämförelse
mellan denna och sin. Anställer man en sådan, kan man ej
annat än vitsorda det sist utkomna arbetets företräde framför det
äldre. Fästa vi oss först vid innehållets uppställning, skola vi
finna, ’att denna är riktigare och mera systematisk. Så äro i
fråga om periodindelningen flere förbättringar vidtagna. Såsom
en sådan vilja vi framhålla, att det mindre betydelsefulla
ekumeniska mötet år 680 fått upphöra att beteckna gränsskilnaden
mellan gamla tiden och medeltiden. Med skäl har gränsen mellan
dessa tvänne perioder flyttats tillbaka till omkr. 600, då kyrkan
såväl till sitt yttre omfång som sin inre gestalt började att
undergå genomgripande förändringar. Bättre synes oss äfven
indelningen af nyare tidens kyrkohistoria vara. Medan biskop C.
blott följer reformationens gång i Tyskland och Schweitz till 1530
och sedan öfvergår till skildringen af de särskilda kyrkornas
utveckling, behandlar lektor L. i sammanhang reformationen i
Tyskland och Schweitz till religionsfreden i Augsburg och till
Calvins död samt omnämner äfven den katolska motreformationen,
innan han begynner framställningen af de olika kyrkornas historia.
Härigenom undvikes styckandet af själfva reformationstiden och
kommer reformationen i det franska Schweitz på sin rätta plats.
Ändtligen påpeka vi, att i den lutherska kyrkohistorien har
genomförts en tydlig periodindelning, hvilken däremot saknas hos
Cornelius. Man kan i allmänhet mot dennes arbete rikta den
anmärkning, att do särskilda paragraferna stå alltför isolerade
från hvarandra. Denna brist har lektor L. sökt afhjälpa genom
att förena dom till större enheter under gemensamma rubriker,
hvilket ej litet bidrager att gifva åt läsaren en redig öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
