Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Composita Verborum, Monografi. (K. U. Nylander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Composita verborum,
15
Tema upptages så som i vår tid, men där möta fel och
ofullständiga uppgifter i mängd. Edo (af do) t. ex. säges böra böjas
„regulariter», men om det är = comedo, så »irregulariter ut
cdo, edis, edere» (!), sisto har perf. statui (!), crepo går efter
3:dje konj. ist. f. att ha inf. efter l:sta, sammansättningarna af
teneo sägas ha -itum i supinum, om de gå efter 2:dra, ett liceo
uppgifves efter 3:dje jämte liceo efter 2:dra m. m. De svåraste
felen bestå dock i sammanblandning af liknande verb, såsom
cumbo och cw&o, par o och pareo (comparo af pareo!), sedeo
och sedo (kl. 1 sido), cedo och cædo, så att t. ex. cedo säges
ha dubbelt pérf. och sup. Därtill kommer, att nästan alla
sammansättningarna af cedo anses kunna härledas äfven af scindo (!),
t. ex. u circumcisio", m. fl.; “scio et cieo idem habent
præteri-tum et supinum, significant idem, differunt a tempore»; censeo
och sentio äro äfvenledes ohjälpligt sammanblandade; däremot
är skilnaden mellan rigo och rigeo, pendo och pendeo riktigt
angifven.
I afseende på ordklass förekommer under juro den
egendomliga uppgiften: att fyra adj. (!) finnas i fem. form, hvilka
utan prep. in icke betyda något: juria, dustria, curia och
regia (!)
Om rektion och konstruktion lämnas ytterst sparsamma
meddelanden. Stundom anmärkes, att verbet styr en viss kasus,
och några gånger föreskrifvas t. o. m. olika kasus vid olika
betydelse af verbet, såsom de bekanta eredere deum, deo och
in deum; judico med dat. = gagna, med ack. = döma;
benedicere = välsigna, med dat.: en person, med ack.: en
sak. Men oaktadt knapphändigheten i dessa uppgifter innehålla
de dock mycket felaktigt, nocere t. ex. styr ack. så ock assilire,
m. m.
Beträffande härledning och sammansättning betraktas, i
enlighet med den äldre åsikten, naturligen verben ständigt såsom
stamord, till subst., som äro primära äfven så att lac härledes af
lacto 2, och alla likaljudande ord föras gärna till samma verb,
ehuru de hafva än så olika stamord. Så t. ex. härledas accuso
och recuso utan betänkande af cudo, emedan detta har ett
fre-quentativt verb cuso, o. s. v.
Följande enskildheter må anföras:
Af ago: agmen, “quia ubi agmen ibi frequens actio";
af arceo: bland andra ars, -tis, “quia arcet nos documento^ (!);
af ars och "solon 3 = totum" härledes sollers, -rtis;
1 Kl. är i denna uppsats förkortning för: enligt klassiskt
språkbruk, okl. oklassiskt språkbruk.
s Undantag vid oro, som härledes af os, oris.
Jämför grekiska som här tydligen åsyftas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
