Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Behandlingen af Luthers lilla katekes i de högre allmänna lärovärken och deras förberedande skolor (L. Bergström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behandlingen af Luthers lilla katekes. 61
del anser det vara nog i Tyskland. Eller, om man yrkar på
en större omfattning, skulle man då ej kunna nöja sig med
att i minnet inprägla endast sak och ej äfven formen, såvidt
sådant ej är nödvändigt för saken själf. Ty att det mången
gång ej är nödvändigt för sakens bevarande i minnet att
också inprägla en viss formulering, därom torde ej behöfva
råda någon oenighet. Vi skulle därför, i likhet med hvad
som vid ofvan refererade förhandlingar förordades, vilja föreslå,
att man i stället för den närvarande katekesförklaringen
med dess utanläsning, satte en kort utveckling i
sammanhängande form, i hvilken man kunde inrycka de vigtigaste
bibelspråken, som naturligtvis skulle läras utantill. Dessutom
kunde man under hvarje större eller mindre afdelning foga
en eller annan psalmvers, äfven den till ordagrant inlärande.
Genom att så draga uppmärksamheten från förklaringens
formulering till innehållet och spara minnet för bibelspråken
och psalmverserna kunde man hoppas, att det väsentliga
stannade kvar, när det oväsentliga faller undan.
• För att ådagalägga utförbarheten af ett sådant förslag
vilja vi såsom exempel genomgå det fjärde budet i närmaste
anslutning till Luther.
Lagens senare tafla handlar om (hvad?) kärleken till
vår nästa. Därmed förstås (hvad?) ej blott våra närmaste,
utan alla människor. Dock syftar uttrycket i första hand
på (hvad ?) våra närmaste. Det första budet af senare taflan
handlar därför ock om (hvad?) kärleken till våra närmaste
eller om det rätta förhållandet till dem. Det lyder (huru?):
“Du skall hedra" etc. “Fader och moder11 kallas med ett
gemensamt namn (huru?) föräldrar. Luther säger därför,
att med fader och moder förstås först och främst (hvad?)
våra föräldrar. Men han tillägger därjämte (hvad?) “våra
herrar11. Och detta gör han (hvarför?), emedan ej blott våra
föräldrar enligt Guds ordning skola hafva faderlig vård om
oss utan äfven vår öfverhet, våra lärare och husbönder. Vi
kunna således säga, att med fader och moder förstås (hvilka?).
1) våra föräldrar, 2) vår öfverhet, 3) våra lärare och 4)
husbönder, eller med ett gemensamt namn alla våra
öfverordnade. Men då talar ock Gud i fjärde budet ej blott till
barn utan äfven till dem, som stå under öfverheten, d. v. s.
undersåtar, och under lärare, d. v. s. lärjungar i skolan och
åhörare i församlingen, samt under husbönder d. V. s. tjänare
eller med ett gemensamt namn: till alla underordnade, således
till (hvilka?): 1) barn 2) undersåtar, 3) lärjungar och åhörare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
