Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ett sätt att göra de klassiska studierna hos oss mera fruktbärande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett sätt att göra de klassiska studierna mera fruktbärande. 125
Men för att nå detta mål, fordras för lärarna en sådan
utbildning, att de vid sin undervisning kunna låta äfven innehållet
hos de klassiska skriftställarna komma till dess fulla rätt.
”För detta ändamål är det ej nog med att läraren har förmåga
att förstå och återgifva det klassiska» originalets alla
språkskiftningar, hvilka ju, isynnerhet i grekiskan, äro mera nyanserade än
i de moderna språken. Läraren måste i sig hafva upptagit och
för sitt inre öga åskådliggjort hela det klassiska lifvet, sådant
det visar sig i de öfverlefvor, som kommit till vära dagar’. Han
måste känna, hela den klassiska filologin i ordets moderna
betydelse, beherska alla de områden, på hvilka den klassiska anden
har tagit sig uttryck, visserligen icke i alla detaljer och
under-afdelningar men så, att han har en allmän öfverblick och när
som hälst kan sätta sig in i detaljfrågor. En sådan öfverblick
är ej allenast möjlig att vinna, utan så sker tämligen allmänt i de
stora kulturlanden, isynnerhet i Tyskland och Amerika. ”Läraren
måste vara genomträngd af lefvande intresse för hvad han har
att lära andra, han måste älska det, han måste stå, så att säga,
i personligt förhållande till sitt läroämne. Men detta djupa
lefvande intresse får han ej i böcker; till och med ett glänsande
föredrag af en begåfvad universitetslärare kan endast gifva en
försmak däraf”. Den lärare, som skall lyckas göra den klassiska
kunskapen till mera än hvad den också bör vara, nämligen
lin-guistik och annan minneskunskap, måste hafva besökt de klassiska
landen och känna de antika konstvärken genom egen åskådning.
Har den som vill lära andra vetenskapen om antiken företagit
en sådan färd, skall han hafva bättre reda på denna vetenskap
än om han studerat vore det aldrig så goda böcker och sett än så
goda afbildningar. ”Det allra bästa som den vetenskaplige
pilgrimen till Italien och de hellenska landen tar med sig hem, är
dock en stråle af den glada ljusglans, som ligger utbredd öfver
dessa nejders soliga slätter, lasurblå haf och i färgskalans alla
både dur- och molltoner spelande berg. Den djupa inre glädje,
som själen indricker under en längre vistelse i södern, försvinner
ej, vore det ock i den bedröfligaste småstad och i de trängsta
förhållanden; den väckes vid hvarje namn från den sköna jorden.
Afglansen från dess härlighet kastar ock öfver lärarens föredrag
ett lifgifvande och fruktbringande solsken”. Att sörja för att ett
tillräckligt stort antal lärare få tillfälle att utan lyx men också
utan bekymmer företaga dylika resor är statens skyldighet, emedan
det ligger i statens intresse.
Herr C. uppvisar sedan på grund af egen och andras
erfarenhet, hvilka kunskaper och färdigheter som äro nödvändiga för
att med rätt nytta kunna företaga en .arkeologisk studiefärd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
