Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ett sätt att göra de klassiska studierna hos oss mera fruktbärande - Sveriges lärovärk bedömda i Tyskland (D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett sätt att göra de klassiska studierna mera fruktbärande. 127
till tre svenska resestipendiater. Han har förvissat sig om att
de tills vidare skola vara välkomna vid de tyska instituten.
Morgenbladet för den 7 sept. 1888 har i en ledare varmt
förordat förslaget. Artikeln lär till författare hafva den som filolog
och skolman högt uppburne rektor Jonathan Aars. Äfven den
danska pressen har anbefalt förslaget till det bästa.
I Nordisk Tidskrift har den berömde forskaren d:r Ingvald
Undset, Noriges i utlandet mest kände fornforskare, förklarat sig
länge hafva umgåtts med en plan liknande den af herr C.
fram-stälda, ehuru han ej vågat gå så långt utan för det närmaste
inskränker sina önskningar till en ”école nordique” i Eom.
För-öfrigt förordar han på det varmaste själfva idén.
Sveriges lärovärk bedömda i Tyskland.
En mycket framstående tysk professor och pedagog — G.
Uhlig, rektor vid gymnasiet och honorarprofessor vid universitetet
i Heidelberg —, som under en resa och för öfrigt genom studier
tagit noggrann kännedom om det högre skolväsendet i
Skandinavien, höll för något mer än ett år sedan på den stora
filologkongressen i Zürich ett föredrag om »Einheitsschulen» (lärovärk
med sammanslagna bildningslinier), hvilket föredrag nu utgifvits
i tryck. Det sysselsätter sig mycket med lärovärken i Sverige,
Norge och Danmark, i synnerhet med lärovärken i Sverige, och
innehåller med afseende på dessa och liknande skolor
beaktans-värda sanningar, omdömen, som borde väl begrundas af alla dem,
hvilka tro, att det för folkens frihet och välfärd är behöfligt,
att — huru det än må gå med bildningen — alla blifvande
medborgare bildas på samma sätt, med samma läroämnen, i
samma rum eller med andra ord: att alla lärovärk äro stöpta i
samma form. Af de anmärkningar hr U. gör angående och mot
det svenska skolsystemet vilja vi här anföra några.
Efter en redogörelse för läsordningarna, hvad
språkundervisningen angår, och efter att såsom tysk med lätt ironi hafva
prisat den ifver, hvarmed tyskan, liksom ett andra modersmål,
omfattas och studeras af Nordens barn, yttrar han om tyskan
såsom grundläggande språk bland annat följande:
“Under den tid jag tagit i betraktande denna undervisning
i Skandinavien, har jag icke kunnat komma till den mening,
att. vi (i Tyskland) skulle göra väl i att likaledes börja med
ett modernt språk, särskildt med ett närmare besläktadt, således
engelskan. Också uttalades af skolman i Sverige och Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
