Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Skolfrågan i Tyskland (D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Skolfrågan i Tyskland.
de andliga och kroppsliga fel och lyten, af hvilka den unge
herr sonen lider. Heidelbergerförklaringen gör front mot
dessa angrepp och beskyllningar, och hon uppträder klassiskt
enkelt och klart, lugnt och värdigt, utan ötverdift och utan
smädelse, undvikande karaktären af ett plebiscit, af agitation
med de stora, mer eller mindre obildade massorna o. s. v.
En juris professor Ph. Zorn i Königsberg utropar i ett
akademiskt festtal: “Är det då icke detta tyska folk, hvars
högre bildade del har fått grunddragen af sin bildning, nej,
jag säger hällre hela sin personlighets grundförutsättningar
just från dessa smädade och bespottade gymnasier? Samma
tyska folk, som har uträttat så mycket stort och upphöjdt
på den mänskliga själsodlingens alla fält? Samma folk, som
erkändt har att uppvisa den rikaste och mest fulländade
historieskrifning i 19:de århundradet? Samma folk, som i
naturvetenskaperna har uträttat minst lika mycket som något
annat folk i världen? Samma folk, som kan glädja sig åt
ett ämbetsmannastånd, sådant, ’som ingen annan nation har?
Samma folk, som efter ärorika segrar på slagfältet har utfört
en oerhörd myckenhet lagstiftningsarbete, om hvars
omfattning och svårighet blott få kunna göra sig en föreställning.
––––-För intet folk i världen har under de senaste
årtiondena forskningen stält så höga och väldiga uppgifter
som för det tyska. Och med ödmjuk stolthet kunna och
måste vi bekänna: vi hafva varit dessa höga och väldiga
uppgifter vuxna. Men det släkte, som har löst dessa
uppgifter, är till öfvervägande del bildadt i de humanistiska
gymnasierna, och vi alla behöfva icke hålla till godo, då
det påstås att en efter realisternas recept bildad yngling
skulle göra fäderneslandet bättre tjänster än som nu göras
det“. Dessa sköna ord — tillägger Matthias — utgöra
den mest passande kommentar till Heidelbergerförklaringen.
Denna förklaring och den förut nämda
Schenckendorff-ska masspetitionen i motsatt riktning kommo den 6 sistl.
mars under debatt i den preussiska deputeradekammaren
vid’behandlingen af stat och anslag för de högre
undervisningsanstalterna. Reformifrarnes representanter i kammaren,
hvilka nästan alla voro moderata, anförde: att de lärda
skolorna äro för många (i Preussen 480 skolor med latin
och af dessa 264 äfven med grekiska mot 53 latinlösa högre
skolor); att valet af bildningslinie försvåras och för många
dragas in på den lärda studievägen; att man alldeles icke
vill skjuta bort den klassiska bildningen (med grekiska)
från skolorna — ty ”med undanrödjandet af denna skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
