Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Skolfrågan i Tyskland (D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Skolfrågan i Tyskland.
Häraf en oerhörd uppsjö på lärarekandidater i lefvande språk,
matematik och naturvetenskaper, vida mer än i andra ämnen*.
I Preussen gå nu 7 ä 800 examinerade och fullt kompetente
lärarekandidater, “som ej »förtjäna en groschen" och som
icke ännu på länge ha utsigt att få anställning ens som
extra lärare med afiöning. Nej, realgymnasiernas
abiturienter kunna och böra icke få samma rättigheter som
gymnasiernas, o. s. v. — Ministern slutar sitt betydande och
af-görande anförande med de orden: “det vore en olycka för
nationen, om man ville i otid och utan rik erfarenhet rubba
de grundvalar på hvilka vårt humanistiska gymnasium har
växt upp och utvecklat sig".
Efter hr v. Gosslers anförande aftynade debatten. Den
siste talaren (Windthorst, i centern) slutar med att förklara,
att man efter ministerns yttranden lugnt kan afvakta frågans
lugna utredning. Härmed var det slut med den saken;
masspetitionen kunde icke utöfva . någon invärkan på den
preussiska riksdagen, i synnerhet som folkets ombud fingo
“rent besked" af ministern. Att “Heidelbergerförklaringen"
och humanisternas bestämda hållning i ej ringa mån bidragit
till utgången, är otvifvelaktigt. Naturligtvis komma
reform-ifrarnes rop icke att tystna, men sannolikt är, att det i
någon mån nedstämmes och att reformeringen kommer att
(långsamt) gå i den af ministern antydda och enligt vår
åsigt enda sunda och förnuftiga riktningen: att gymnasiernas
antal minskas och realskolornas ökas. .
D.
* Då man äfven i Sverige länge älskat att drifva den satsen, att
minskningen af de gamla språkens kurser i skolorna och i
universitetsexamina skulle värka en minskning på den lärda studiebanan, kan det
vara skäl att erinra om följande officielt kända fakta. I böljan af
1870-talet var antalet lärjungar vid Sveriges lärovärk omkring 12,000,
och när 1873 års läsordning hade värkat under 6 ä 7 år, var summan
15,000. Och de närvarande studenternas antal vid våra båda
universitet. som år 1871 var 1,900, har under den ”praktiska” skollagens af
år 1873 inflytande — stigit till 2,800 år 1886! Och detta ehuru
Stockholms högskola och flera andra högre läroanstalter tillkommit eller
förbättrats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
