Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - John Ternstedt, Den heliga läran till hemmets, skolans och kyrkans tjänst; för lärjungar afsedt sammandrag (T. Mazer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Temstedt, Den heliga läran, etc. 215
i nåden, nattvardens sakrament, fiilländningen af andens värk (läran
om de yttersta tingen). Till sist kommer såsom en särskild
af-delning läran om bönen.
Att sålunda lägga den apostoliska trosbekännelsen till grnnd
för hela undervisningen i den kristna trosläran, har visserligen för
sig flere talande skäl, ehuru en annan, den historiska grundsatsen
strängare tillämpande uppställning i mer än ett afseende måste
ega sina företräden. Vi neka icke till att, sådan uppställningen
nu är, en och annan länk i systemet synes oss mindre fast infogad
i det hela. Så lär väl icke Decalogen fullt försvara sin plats i
slutet af den första artikeln, och detta så mycket mindre, som
den fått, såsom ju med anslutning till den Lutherska
katekesförklaringen måste ske, tjäna som underlag för ett sammandrag af
kristen sedelära. Efter Decalogen kommer en framställning af den
Mosaiska offerkulten (hvarvid vi skulle kunna hafva erinringar att
göra mot några detaljer). Hade dock icke den äfven vid den
kateketiska undervisningen så ytterst viktiga hänvisningen till den
Mosaiska kulten lämpligen kunnat ske vid läran om Kristi
öfverste-presterliga ämbete? Vid den tredje artikeln synes oss läran om
nådemedlen hafva blifvit alldeles för mycket så att säga splittrad.
Vi förstå icke annat, än att det skulle hafva bidragit till
klarheten i det hela, om författaren på ett ställe och i ett sammanhang
gifvit läran om ordet och sakramenten. Att läran om bönen
kommer såsom en afslutning af det hela, det synes oss helt naturligt.
Men den blir dock på sätt och vis härvidlag någonting fristående,
ett låt vara lämpligt tillägg till de trenne artiklarna. Försöket
att inom ramen af vårt andra hufvudstycke sammanfatta allt hvad
man. vid den kristliga undervisningen anser sig böra meddela af
troslärans rika innehåll lär väl icke kunna utfalla tillfredsställande.
Oss synes den enklaste och naturligaste vägen ligga alldeles öppen
vid de tillfällen, då man kan få röra sig på
religionsundervisningens område fritt och utan annat tvång än nödvändigheten att
dock läsa den Lutherska katekesen. Att börja med den heliga,
historien, läsa Decalogen i sitt historiskt gifna sammanhang (med
tillämpning på den kristna sedeläran), fortgå till den kristna
kyrkans stiftande, därefter läsa den kristna kyrkans trosbekännelse
jämte sakramentläran och afsluta med läran om bönen — denna
väg synes oss erbjuda sig såsom af sig själf.
Vi hafva velat uttala våra betänkligheter mot anordningen
af det hela, ehuru författaren i förordet gifvit viktiga skäl för
densamma. Uppställningen är visserligen icke det förnämsta; men
den är dock af alltför väsentlig betydelse för att lämnas opåaktad.
Vi hafva icke påstått, att författarens förfaringssätt har varit
afgjordt olämpligt. Ett sådant påstående skulle härvidlag i
san
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
