Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om Upsala trivialskola under Jakob Arrhenii rektorat (1719—1750) (Sam. Wide)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Upsala trivialskola under Jakob Arrhenii
rektorat (1719-1750).
Jakob Arrhenius utnämdes 1719 till rektor vid Upsala
trivialskola. Några år, sedan han tillträdt rektoratet, utfärdades den
nya skolordningen, 1724. Från den tiden synes en fast ordning
äfven i skolans yttre organisation hafva inträdt. Kort därefter
börja årsredogörelser författas, längre fram i tiden äfven diarier.
På grund af dylika redogörelser, hvilka anträffas i Upsala
domkapitels arkiv bland “Handlingar rörande Upsala trivialskola, I“,
är det oss möjligt att få en någorlunda tydlig föreställning om
skolförhållandena i Upsala under Jakob Arrhenii rektorat, särskildt
för tiden efter 1724.
Skolan bestod egentligen af 4 klasser, hvartill kom en 5:te
med den egentliga skolan löst sammanhängande klass, kallad
Apologistklassen. I högsta (— 4:de) klassen, som kallades Rektors
klass, var undervisningen delad mellan rektor och konrektor, i
hvarje af de öfriga klasserna undervisade en enda lärare. Hvarje
klass var delad i två eller flere underafdelningar, vanligen tvänne,
Superiores och Inferiores. l:sta klassen hade stundom 4 lexlag.
I senare hälften af 1700-talet finner man stundom de högre
klasserna delade i 3 afdelningar, hvilkas lärjungar benämdes Superiores,
Intermedii, Inferiores.
I skolordningen var föreskrifvet, hvilka af dagens timmar
skulle användas till undervisning i skolan. Man skulle inställa sig
där kl. 6 f. m., då morgonbön först förrättades, hvarefter
undervisningen genast begynte och fortsattes till kl. 8 f. m. Kl. 8—9
hade man frukostlof, kl. 9—10 lästes å nyo, kl. 10—12 var
middagslof, kl. 12—1 sångtimme, kl. 1—2 undervisning, kl. 2—3
fristund, kl. 3—5 åter undervisning. Onsdags och lördags
eftermiddagar hade lärjungarna ledigt. På söndagarna måste
skolgossarna bevista gudstjänsterna, och efter aftonsången fingo de
redogöra för innehållet i de predikningar, de hört på dagen, inför
vederbörande klasslärare (i 4:de klassen rektor och konrektor
alternerande).
Höstterminen började omkring den 23 september. Den
fortsattes till omkring den 10 dec. Vårterminen började i februari
på olika tid för olika år. 1749 öppnades skolan först den 13
februari “för distingens mellankommande“; 1750 skulle lärjungarna
inställa sig vid skolan d. 5 febr., men som då endast ett fåtal
Pedagogisk Tidskrift.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
