Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om Upsala trivialskola under Jakob Arrhenii rektorat (1719—1750) (Sam. Wide)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Om Upsala trivialskola under Jakob Arrhenii rektorat.
Hufvudsyftet för undervisningen i latin var språkets talande.
När ett stycke ur en författare blifvit expliceradt, plägade det
lästa blifva “fördt till usum medelst locutioner". Om det närmare
tillvägagåendet vid läsningen af klassiska författare finna vi några
upplysningar i konrektors årsredogörelse för läseåret 1726—27,
däri det heter: “Föregående auctores hafva piltarne explicerat på
svenska, ibland blifvit tillvanda at gifva på annan latin och sedan
hafver man repeterat med dem de svåraste orden efter
Gramma-ticam, uttagit små locutioner och ändtligen gifvit dem däraf små .
imitationer". Om studiet af Justinus i rektorsklassen under
läseåret 1736—37 meddelar rektor Arrhenius, att “Superiores först
explicerat och sedan Inferiores, hvarpå repetition straxt fölgt och
formulae loquendi af auctore blifvit iakttagne, dem de hvar efter
annan gifvit på latin och sedan varierat".
Undervisningen i en latinsk författare gick alltså till på det
sättet, att läraren först lät lärjungarna öfversätta flere gånger och
sedan med ledning af det explicerade på svenska framstälde uttryck,
som skulle återges på latin, hvilka uttryck därefter fingo utbytas
mot synonyma fraser.
Om skolbilden i början af 1700-talet har jag anträffat några
upplysningar i en skrifvelse från rektor Arrhenius till domkapitlet
af den 30 april 1729, utgörande svar på några af konrektor
Hedenberg framstälda klagomål mot rektor. Denne yttrar däri:
“Som jag blef af piltarne öfvertygad med alt för många klagomål
öfver custodes, att de alla dagar med hugg och slag öfverföllo de
små piltarne i de undriga classerna, gaf jag custodes i förstone
förmaning att upphöra med sådant och låta i anledning af
Sohole-ordningen praeceptorerna hafva castigationen om händer". Custodes
ville emellertid hålla sig till sin gamla ovana. Då befallte Arrhenius,
att “smärre ris skulle göras, att de små piltarne icke skulle blifva
ofärdige slagne, men det halp ändå intet. Fördenskull nödgades
jag (fortsätter rektor) med collegarum samråd aldeles taga ifrån
custodes den frihet at gå up i classerne och slå någon pilt, och
då förordnade jag, at en observatör skulle vara i hvar class, som
skulle gifva præceptorerna. tillkänna alla felachtigheter, dem
præ-ceptorn själf skulle bestraffa". — I förbigående meddelas, att
“piltarnes föräldrar, i synnerhet de, som bo här i staden, ofta klagat,
att custodes tvingat deras barn att gifva sig penningar, på det de
skulle slippa hugg och icke blifva uppskrevne". — Trots det nyss
anförda förbudet hade konrektor emellertid “befalt custodem (i 4:de
klassen) gå upp i classerne och slå piltarne, så att sidobenen
måtte falla in i magen på dem, som dassen 4 uti collegarum
närvaro vitnade". Konrektor var en målsman för den gamla goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
