Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tankepiller mot latinofobi (Ingvar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtroende omfattad öfverstyrelse får, utan främmande påtryckning,
efter pedagogiska grundsatser ordna undervisningen vid de högre
lärovärken; att, intill dess detta kan ske, önskvärdt vore, att
åtminstone något eller några offentliga lärovärk måtte finnas i
riket inrättade efter det program, som den klassiska bildningens
vänner uppställa — i dessa korta satser må det vara mig tillåtet
att uttala min öfvertygelse.“
(R. Schlyter, lektor, Karlskrona.)
“Grundligt och fullt tillfredsställande kan denna stora
olägenhet (öfveransträngning i 5:te och 6.te klassen på grund af
att de främmande språken i mellanklasserna allt för brådstörtadt
efter hvarandra inträda på skolans läsordning) icke undvikas,
utan att man låter latinet åter inträda på dess rätta plats, således
låter det begynna redan i 1:sta klassen, något som domkapitlet,
i likhet med kollegium vid Göteborgs latinlärovärk, anser vara
det principielt riktigaste. I någon mån skulle visserligen den
nämda olägenheten minskas, om latinet finge börja åtminstone
i 3 klassen.
Det ligger i öppen dag, att komitén, intagen af djup fördom
mot latinet gått så långt, som under nuvarande förhållanden var
möjligt, för att försvaga detta språks ställning vid vårt lands
offentliga lärovärk. Komitén stöder icke och kan visserligen icke
häller stödja sin argumentation och sina reformförslag på historisk
och pedagogisk erfarenhet, utan synes fast mer just för egen del
hafva råkat i den snara, för hvilken komitén sjelf stundom varnar,
att nämligen gå till väga medelst apriorisk konstruktion, och
därvid låtit sig bestämmas af en mot latinet och öfver hufvud
mot den klassiska odlingen afvog opinion.
Men att så, enligt komiténs förslag, med
lagstiftningsåtgärder undertrycka en pedagogisk öfvertygelse, som, stödd på
aktningsbjudande erfarenhet, omfattas af ett mycket stort antal
lärare och fackmän, hvilka icke höra till de sämste, medan de
nya åtgärder, som komitén förordar, ännu icke hafva någon
nämnvärd erfarenhets vitsord att åberopa; sådant synes domkapitlet
vara ett hvarken värdigt eller till det rätta målet ledande sätt
att lösa den pedagogiska stridsfrågan.
Hvad det är, som just i Sverige står i vägen för att, om
ock med lämpliga modifikationer, återinföra en ordning för skolans
språkundervisning (att börja med latinet), hvilken ännu i dag
med förträfflig framgång följes i de stora kulturländerna, om den
ock tyvärr i vårt land blifvit för få årtionden sedan afskaffad,
detta förtiger komitén. Domkapitlet tror sig icke taga miste i
den förmodan, att komiténs “non possumus“ uti ifrågavarande
stycke står i fördoldt sammanhang med de häftiga, mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
